Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 28. Linnés sexualsystem. Allmänna betraktelser och klassifikation av växterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
ock göra de det på bestämt klockslag, utan att
påverkas av andra omständigheter, så att de därigenom
tillförlitligt ange, vad tiden lider¹). Andra åter vika
samman sina blad, när det stundar mot natten, och
veckla åter ut dem på morgonen, något, som man kallar
växternas sömn. Vidare finnes det till och med växter,
som lägga ihop sina blad, när de vidröras, för att sedan
åter liksom av fri vilja öppna dem, varpå Dionaea
muscipula (flugfällan) och olika mimosaarter äro
exempel. En dylik
En dylik retbarhet förefinnes även hos många
växters ståndare, i synnerhet hos dem, som tillhöra
klassen syngenesia²).
Att den mogna frökapseln spricker upp hos en del
växter, kan väl lättast förklaras med mekaniska orsaker.
Men ej häller de ovan nämnda företeelserna ge oss rätt
att tillskriva växterna verkliga förnimmelser och ännu
mindre frivillig rörelse. Ehuru de försök, man hittills
gjort, att härleda de sistnämnda fenomenen ur
mekaniska orsaker, varit utan framgång, vore det dock
förhastat att därför tro, att förnimmelse och vilja vore
deras orsak. Dessa båda attribut måste man anse vara
ett endast de besjälade varelserna tillkommande
företräde, om man ej vill i onödan förvilla begreppen.
Växterna fortplanta sig på tvenne sätt: 1. Genom
fröbildning. 2. Genom rotskott, ympkvistar, delning och dylikt.
Fröet innehåller redan en ny planta i miniatyr, som
dock ej utvecklas förrän den kommer i en användbar
jordmån, i vilken den bringas att växa genom värme
och fuktighet. Fröen hava stor likhet med äggen hos
fåglar och andra djur och deras tillblivelsesätt följer
1) Detta föranledde Linné att sammanställa ett slags blomsterur.
Cikorian t. ex. öppnar sina blommor mellan kl. 4 och 5 på morgonen,
maskrosen sina mellan 5 och 7, den vita näckrosen efter 7 o. s. v.
2) Linnés 19:de klass, syngenesia, så kallad, emedan
ståndarknapparna hos dithörande växter äro sammanvuxna till ett rör, sammanfaller
med den naturliga familjen compositae. Hos många syngenesister
draga ståndarna ihop sig, när de vidröras eller skakas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
