Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 33. Chladni finner, att meteorerna hava kosmiskt ursprung. 1794. Chladni, “Om den av Pallas funna järnmassans och andra liknande järnmassors ursprung“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
b) Eldkulorna röra sig alltid, blixtarna däremot blott
sällan i rätliniga banor.
c) Det av häftigt buller åtföljda sönderspringandet.
d) De stundom iakttagna tätt efter varandra följande
explosionerna samt frånskiljandet av smärre kulor.
3. I sitt arbete »Theorie der 1762 erschienenen
Feuerkugel» har Silberschlag sökt på så vis förklara
eldkulorna, att de skulle förorsakats av oljaktiga dunster,
som, uppstigna nedifrån, hade hopat sig i de övre
luftlagren. Mot denna hypotes, som väl är ännu svårare
än den förra att med något sken av sanning försvara,
kan man bland annat göra följande invändningar:
a) Så mycket materie i dunstform, som vore erforderlig
för en dylik sammanhopning, kan omöjligen föras upp
till en så betydande höjd, där luften är många tusen
gånger tunnare än här nere.
b) Den blotta sammanhopningen av dunster skulle ej
förmå åstadkomma en rörelse, som i hastighet skulle
överträffa en kanonkula väl hundra gånger om.
4. Maskelyne ¹) förmodar, att de äro beständiga, täta
kroppar, som röra sig kring solen. Hevel 2) anser dem
i sin »Kometographie» vara kroppar av kometnatur.
Ur dessa många olika förklaringar framgår det
märkvärdiga förhållandet, att många naturforskare gärna
förklara naturföreteelserna med de vetenskapsområden, som
äro föremål för deras speciella studier. Bergman ³) t. ex.,
som försöker att noggrannare utforska norrskenets natur,
förmodar, att eldkulorna och norrskenet ha enahanda
ursprung. En elektricitetens utforskare håller dem för
elektriska företeelser. Astronomerna Hevel och Maskelyne
se i dem kosmiska kroppar; detta är samma företeelse,
1) Maskelyne (1743-1811), betydande engelsk astronom och
föreståndare för observatoriet i Greenwich.
2) Hevel föddes i Danzig år 1611 samt dog därstädes år 1687. Han
förfärdigade de första månkartorna och beskrev i sin “Kometographi“
400 kometer.
3) Bergman (1735-1784) framstående svensk naturforskare, var
professor i fysik, kemi och mineralogi vid Uppsala universitet och har
särskilt gjort sig förtjänt om det kemiska undersökandet av mineralen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
