Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 33. Chladni finner, att meteorerna hava kosmiskt ursprung. 1794. Chladni, “Om den av Pallas funna järnmassans och andra liknande järnmassors ursprung“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
fallet heligt föremål.
Man fann massan liggande i dagen
på ett högt skifferberg. Den vägde 1,600 pund, hade
en fullkomligt oregelbunden form och omgavs av ett
järnmalm liknande skal. Dess inre utgjordes av mjukt,
poröst järn, vilkets mellanrum voro fyllda med en hård,
bernstensgul, glasartad massa (olivin).
I en trakt i södra Amerika, där det på 100 mils
omkrets ej finnes något järnbrott, ja, ej än gång stenar,
har man funnit en 300 centner tung massa av det
mjukaste, renaste järn sticka upp ur den krithaltiga marken.
Chladni visar sedan utförligt, att dessa järnmassor
varken kunna ha uppstått på våta vägen eller genom
blixtens inverkan, och att de ej heller äro av vulkaniskt
ursprung. Då egenskaperna hos de av Pallas och andra
funna stenarna lättast kunna bringas i överenstämmelse
med det, man iakttagit beträffande eldkulor, och då även
deras fyndorter tyda på ett kosmiskt ursprung, antog
Chladni med full rätt, att de voro identiska med
eldkulorna. Till slut framställer han i sin avhandling,
förutom förslag till ytterligare undersökningar, följande
anmärkningar av mera allmän natur:
Påståendet, att det utom världskloten skulle ytterligare
finnas en mängd mindre anhopningar av materie i
världsrymden, skall måhända synas mången tillräckligt otroligt
för att han för den skull skall förkasta hela den här
framställda läran. Denna otrolighet stödes dock ej av
några som helst verkliga orsaker, utan har sin grund i
påståendets egen ovanlighet. Ty om man bortser från
varje förutfattad mening, skall man finna, att satsen:
utom världskloten och etern finnas inga materiella kroppar
i världsrymden, är fullt ut lika godtyckligt som den:
det finnes sådana.
Skulle man fråga, huru de uppstått, eller huru de
råkat i ett så isolerat tillstånd, vore detta nästan detsamma
som att fråga efter världskloten uppkomst. Vilka hypoteser
man än må uppställa, måste man antingen antaga, att
världskropparna, bortsett från revolutioner på deras ytor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
