- Project Runeberg -  Från de stora forskarnes arbetsfält /
215

(1914) [MARC] Author: Friedrich Dannemann Translator: Max Grenander With: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 35. De fotometriska grundbegreppen. Ett utdrag ur första delen av Lamberts “Fotometri“

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

215
med en viss given ljusstyrka. Fotometrien är alltså ännu
alltjämt behäftad med samma olägenheter, som hindrade
en noggrann temperaturbestämning före uppfinnandet av
termometern.
När ögat alltså är den enda domaren vid bestäm
mandet av ljusstyrkan, bör det även bliva tal om de
omständigheter, till följe av vilka vi ej våga säkert lita
på ögats domslut. Redan en ändring av
pupillöppningens storlek innebär tydligen en osäkerhet i vårt
bedömande av ljusets styrka. Ty ett ljus kommer att te
sig så mycket starkare, desto större denna är. Härtill
kommer ytterligare det förhållandet, att ögat småningom
kan anpassa sig för mörker, i det att synnerven, vars
känslighet minskas av starkare ljus, blir känsligare.
Nervens växlande känslighet åstadkommer också, att
gryningen synes oss mycket ljusare än skymningen,
emedan ögonens skärpa i betydlig grad avtrubbas under
dagens lopp.
Vidare synes det vara något för alla förnimmelser
gemensamt, att de starkare undertrycka de svagare. Så
tyckes t. ex. en ljuslåga alls ej äga någon ljusstyrka i
solskenet; däremot förmår den att göra det ljus, som
nattetid utstrålar från murket träd, så osynligt, som om
det alls ej existerade. Även i detta fall begår alltså
ögat lätt misstag.
När vi nu skola uppställa fotometriens första
grundsatser, börja vi med den alldagliga erfarenheten, att ljuset
kan äga olika intensitet, och att det undergår vissa
förändringar, varigenom det ändras till sin styrka och sin
art. Härur framgå de grundbegrepp, som man
sedermera måste noggrannare formulera och särskilja från
varandra.
Så skall väl ingen förneka, att tvenne ljus lysa
starkare än ett enda; att ett föremål blir starkare belyst,
när det närmas till ljuskällan; att snett infallande ljus
åstadkommer en svagare belysning; att en ljuskälla kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 16 18:48:37 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forskarnes/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free