Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. kap. Vidare genom chiriguanoindianernas land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett rikt museum borde skicka till denna plats en
samlare, som gjorde en representativ samling av alla
de vackra lerkärl, som man ser här. Jag har under min
resa 1908—1909 samlat mycket chiriguano- och
chanékeramik. Stockholms etnografiska museum har väl den
vackraste samling, som finnes i världen, från dessa
stammar. Det hindrar ej, att mycket mera skulle kunna samlas
framför allt av stora, svårtransportabla lerkärl. Det gällde
att komma hit med en stor mulåsnekaravan, lastad med
tomlårar och krollsplint. Jag försäkrar, att hos ingen
annan stam i Bolivia kan man samla så vacker keramik
som hos chiriguano och chané. Den synes mig inte blott
ha etnografiskt utan även konstindustrielit värde.
Det är nu torrtid. Under regntiden är det ett riskabelt
nöje att gå över Rio Pilcomayo. Chiriguanoindianerna
ha inga farkoster. Ofta är det därför mycket farligt,
ibland alldeles omöjligt.
Chiriguanoindianerna säga, att grodorna i floden äro
människor, som drunknat, när de sökte på stockar ta sig
över. Det brusande vattnet tog stockarna med sig. De,
som voro efter, började ropa till dem, som voro framför:
»Hur går det för eder ?»
Först svarade dessa, men.då de blevo alldeles
stelfrusna, kunde de inte svara annat än å. Till slut kunde
de andra inte heller ropa annat än å: Dessa människor
förvandlades till grodor, och ännu hör man dem ropa
å, å, å, å.
Pilcomayo flyter här igenom ett torrt berglandskap.
Överallt ser man talrika indianer. De ha flera folkrika byar.
Vi möta. grupper av dem överallt på vägarna. Det
är ett riktigt indianland. Vid första bekantskap är det
något oförskämt över dessa människor. Otrevligt är det,
såsom vi erfarit, att vara i byarna, när indianerna äro
fulla. Därför slå vi inte denna gång läger i någon av
indianbyarna utan hos den ende mestiz, som bor här.
I vår plan ingår ej att närmare studera chiriguano,
om vilka indianer redan finnes åtskilligt skrivet, utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
