Forskningar och äventyr i Sydamerika / 165 (1915) Author: Erland Nordenskiöld Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. kap. Sagor från fjälltrakterna - Räven och puman - Räven och apan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Räven sökte reda på ull och spann tråd, och med
tråden band den en kaktusstam vid pumans svans.

»Akta dig, stoets ägare kommer,» sade räven.
Puman började springa med kaktusen efter sig. Då denna
skramlade mycket, trodde puman, att det var ägaren, som
förföljde honom, och sprang allt fortare. Ständigt hörde
den kaktusstammen, som slog mot stenar och stammar,
och trodde sig förföljd.

Till slut stannade puman alldeles uttröttad och såg
nu kaktusstammen, som räven bundit vid hans svans.

»Se, vad den skojaren räven har gjort,» sade puman.

Räven och apan.

Berättad aven quichuaarriero från Sucretrakten.

Det var en gång en gammal gumma, som hade ett
fikonträd. Hon hade också en dotter. Varje natt
försvunno de mogna fikona.

»Du har en älskare, som stjäl mina fikon. I natt skall
du vakta fikona, och om de ändå försvinna, får du stryk.
Flickan vaktade fikona men somnade, så att på morgonen
fanns det bara kart.

Gumman satte upp i fikonträdet en docka av beck.
När apan, som brukade stjäla fikona på natten, såg dockan,
sade den: »Bjud mig på fikon!» Dockan svarade inte.
»Om du inte ger mig fikon, får du stryk,» sade apan, och
så klättrade den upp och gav dockan ett knytnävsslag
men fastnade med näven och kunde inte få den loss. »Det
var inte så illa ment,» sade apan. Dockan svarade inte.
Då gav apan dockan ännu ett slag och fastnade med andra
handen.

»Akta dig, min styrka ligger i svansen,» sade apan.
»Släpper du inte, så slår jag dig med svansen.» Dockan
svarade inte. Apan slog till den med svansen och
fastnade.

På morgonen kom flickan och fann apan. »Jaså, det
var du, som var min älskare,» sade hon. Gumman och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>