256 (Forskningar och äventyr i Sydamerika)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. kap. Mosetene- och chimaneindianernas världsåskådning och moralbegrepp - Varför boaormarna ej äta människor - Sagor om stulna barn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

majs[1]. Sedan tog han sin flöjt och gick spelande ut ur
byn. Då kom ormen och slukade honom.

I ormens mage ordnade han åt sig riktigt trevligt
som i ett riktigt hus. När han var hungrig, åt han av
ormens kött. Ormen fick förskräckliga magplågor. När
den mötte de andra ormarna, sade den åt dem, att de
aldrig skulle äta människa, ty då fingo de ont i magen.

När mannen varit en tid i ormens mage, skar han
av dess hjärta, så att ormen dog, och så skar han sig
ett runt hål genom ormens kropp och kröp ut. Sedan
dess äta ormarna inte människor.

När han kom ut ur ormens kropp, hade han intet
hår på kroppen och var alldeles vit. Han målade sig svart
med »tii»[2], och håret växte åter på hans kropp.

Sagor om stulna barn.

Barnrov, liksom även kvinnorov, spela en stor roll i
de vilda indianernas liv. De små stammarna kämpa i
regel ej för att vinna nytt land utan de kriga för att
röva och plundra. I de vitas kamp mot indianerna ha
alltid barnrov förekommit. Stulna barn ser man ännu
ofta på estancior och gummibaracker. Såsom jag
omtalat i min bok, Indianer och vita, finnes det personer,
som haft barnstöld från »vildar» till sitt levebröd. Barnen
ha varit en handelsvara. En gång lärde jag känna en
syrier, som köpt en stulen gosse från Rio Madidi för
några liter sprit. Nu var denne hans slav, en slav, som
fick stryk, om han vågade rymma.

Det är därför ej så underligt, om barnrov spelar en
stor roll i indianernas sagor. Kanske ha dessa sagor
betydelse som avskräckande exempel. De skrämma barnen,
så att de ej ensamma våga sig långt från hemmet, långt
från de äldre.

[1] Rostad majs motsvarar hos oss hårt bröd. Vanlig matsäck, när
man går på jakt i dessa trakter.
[2] Fruktsaften av Genipa.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 02:47:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/forsksyd/0270.html

		Forskningar och äventyr i Sydamerika / 256 (1915) Author: Erland Nordenskiöld Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|