Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. kap. "Chokihuta"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befolkningen håller på att alltmer börja anlita
trollkvinnor och trollkarlar. Detta gäller åtminstone byn San
Ramon. Kyrkan är, som nämnt, förfallen. Av kristendomen
finnes ej mycket mer kvar än supningen under de religiösa
festdagarna och brännandet av ljus framför de numera
skamfilade helgonbilderna. Vad äro för resten helgonen
för indianerna annat än chokíhua?
Den rikaste frun i San Ramon är doña Maria Jesus.
Hon är en äldre dam med diamanter och rubiner på
alla fingrarna, kofta av spetsar och kjol av styvt, brokigt
siden, ägarinna till tusen kor, flera egendomar, arbetat
silver och nedgrävda guldmynt. Även hon har mången
gång vänt sig till trollkäringen Natividad. Det var i
hennes sjuke mans ficka, tjänarna hittade dödskallen,
om vilken jag berättat. När hon ger fest för sitt folk,
då vankas det mat och chicha, ej blott för de levande
utan även för andarna.
En annan egendomlig föreställning, som itonama ha,
är den, att varje djur har sin växt, sin »huabóa», till
vilken den står i ett intimt förhållande. Tre av dessa
huabóa äro farliga. Det är jaguarens, giftormarnas och
alligatorns. Vidrör man t. ex. alligatorns huabóa, blir
man förföljd av alligatorer. Bladen av denna, som är
en slingerväxt, ha formen av alligatorshuvuden. På
samma sätt ha bladen av giftormarnas huabóa formen av
ormhuvuden. Giftormarnas huabóa liksom jaguarens äro
slingerväxter och på samma sätt som alligatorns huabóa
farliga att vidröra. Har någon vidrört någon av dessa
växter, måste han hålla diet i nio dagar. Han får ej
äta saltad mat. På den tionde dagen får han äta allt
möjligt gott. Dessa växter bundo indianerna förr[1](?)
omkring sina åkrar. De visste då, att om någon gått in
i åkern för att stjäla, var det en mestiz eller vit och
ej en av deras egna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
