371 (Forskningar och äventyr i Sydamerika)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 27. kap. Huari-indianerna.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hon var inte nöjd, förrän hon var övertygad om att vi
förstodo henne. När hon stod där alldeles naken och
rödmålad och bet och slet i sina egna armar, gjorde hon
intryck av en verklig vildinna, ursinnig i sitt hat mot
grannbyns hövding.

Jag har kallat denna stam huari. Det är det namn,
pausernaindianerna givit dem. Deras eget stamnamn har
jag ej kunnat erfara. Det är ej heller så säkert, att de ha
något. Vi böra komma ihåg, att flertalet indianstammar
i Sydamerika ha namn, som grannarna givit dem och som
ofta helt enkelt äro öknamn.

Chiriguanoindianerna t. ex., som vi lärt känna, ha
intet verkligt stamnamn. De säga dels, att de äro ava,
dels mbia. Bägge orden betyda helt enkelt män.
Kvinnorna kalla de cuña. Ett namn, som inbegriper hela
stammen, både kvinnor och män, ha de ej. Chiriguano är det
namn, som quichuaindianerna givit dem. Ett liknande
namn är yuracáre.

När huari tala om sina grannar utom cabiji och
guarayú, nämna de alltid hövdingarnas namn. Deras egen
förnämsta hövding eller pápa hette Dyukaria. De andra
männen bruka säga dyukaríadídi, vilket kanske betyder
Dyukarías folk. Ordet cabiji kunna huari ha lärt av
gummiarbetarna. Det riktiga namnet på pauserna,
guarayú, måste de ha fått från dem själva, då detta namn
ej är känt för de chiquitaner och mestizer, med vilka
de haft beröring.

Huaris ställning i förhållande till andra
indianstammar erfara vi genom språket. Vad jag kan finna, ha vi
här ett förut okänt språk.[1]

[1] Några ord av huarispråket.

Tand — múi.

Öga — kamuká (ka — ditt?).

Öra — kaniyú (ba — mitt?).

Ansikte — katchá.

Fot — karetzá.

Fotknöl — zo.

Tånagel — iridáy.

Underben — kadugá.

Knä — karemú.

Lår — nái.

Mage — kagugá.

Navel — ukún.

Hand — iné.

Hår (på huvudet) — yif.

Bröst — nunf.

Bröstvårta — ehuchuí.
Rygg — kapedigá.

Nacke — yênú.

Axel — kaitzá.

Sol — yáa.

Måne — yáapi.

Stjärna — gité (yutá).

Vatten — hané.

Eld — iné.

Rök — chuní.

Sten — huahuá.

Jord — duú (mellan u och ö).

Hus — kedá.

Tobak — pituá.

Jordnöt — huikiré.

Mandioca — yupuri.

Banan — dipalá. .

Salt — kudái.

Bambu — haní.

Urucu — (Bixa Orellana) — tará.

Paranöt — irú(iró).

Majs — atití, mupóy.

Papaya — huanyó (huaná).

Valnöt — dikaré.

Hund — ayuá.

Höna — kurarú.

Mortel — alú (rullande l).

Mortelstöt — sukurukuí.

Gryta — kutzúi. kútedadi.

Liggmatta — na(i)tchí.

Kalebass att bära vatten i — yududá.

Bärkorg — ururí.

Bärväska — duí.

Sikt — manaré.

Klubba — nu-nú.

Hängmatta — dalá(sh).

Boll — huotó.

Pilbåge — yaéri.

Pil — pái.

Bambuspets på pil — zabéhua.

Finnes ej — ináe.

Mussla — píra-píra (pöre-pöre).

Honung — kuä.

Ni går — aputá.

Vax — kuakánenac.

Sätt dig — huaitchá.

Halsband av runda snäckskalsskivor
— hinududú.

Frysa — apaí.

Grod — ish.

Kvinna — chíquíchíqui.
Du går — aputá.
Det kallas — ápä.

Huariorden äro här skrivna efter spanskt uttal. Från svenskan har jag
lånat k, ä och ö, från engelskan sh. Ibland förekommer i huarlspråket ett
väsande sje-ljud. I en del ord uttalas vokalen något olika mot vad som här
är angivet.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 02:47:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/forsksyd/0391.html

		Forskningar och äventyr i Sydamerika / 371 (1915) Author: Erland Nordenskiöld Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|