Forskningar och äventyr i Sydamerika / 444 (1915) Author: Erland Nordenskiöld Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 32. kap. Gummikrisen i Sydamerika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ägare av gummiskogar ha så stora skulder till dessa mer
eller mindre utländska bolag, att desamma, när de behaga,
kunna lägga beslag på alla deras ägodelar. Detta har
redan skett i ganska stor utsträckning. Flera av de
utländska handelshusen äro understödda av europeiska
banker och bankirer, till vilka de betala höga räntor på
sina lån. Det är dessa banker, som i främsta rummet
förtjänat på gummit.

Bild 216. Från Concepcion. Rio Beni.

När gummit föll i pris, lönade det sig inte mera att
importera champagne, gåslever, grammofoner, juveler o. d.
Kokotterna reste till en bättre marknad. Man fick nöja
sig med att. dricka sprit och flirta med indianskor.
Handelshusen drogo in sina krediter, och man fick blott varor mot
kontant betalning i gummi, och det betalades med lågt
pris.

Arbetarna föllo i värde. Man var ej som förut
angelägen om att de skulle öka sina skulder — utan man
rådde dem att ekonomisera, att vara förståndiga och
sparsamma, man utbetalade deras lön till största delen på
så sätt, att man gjorde avskrivningar på skulderna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>