Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra indelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16g
plutonen krypa ned i diken och sänkningar i marken, så att den
icke syntes samt satte ut en utkikspost, som varskodde, då den
fruktade (kompanichefen) var i annalkande. Var det underligt
då, om H. var avgudad av sitt folk?
Ja, ännu mycket mer skulle kunna dragas fram ur minnets
gömslor, men jag är rädd trötta min läsare.
Innan jag slutar berätta, vill jag dock relatera nedanstående
händelse, som givetvis kommer att glädja alla, vilka tjänat vid
regementet.
Sommaren 1922 gjorde jag en resa i mellersta Sverige samt
anlände till en stad, där jag tillfälligtvis sammanträffade med
en arbetsförman, med vilken jag kom i samspråk. Vi talade
bland annat om värnplikten, varvid han yttrade: "Jag gjorde
min beväringsrekrytskola vid Livregementets grenadjärer på
Sannahed 1910 och hade kapten Silfverswärd till kompanichef.
Min repetitionsövning gjorde jag vid X. regemente. Jag kunde
aldrig tänka mig, att det kunde vara en så stor skillnad i
behandlingssättet av folket i svenska armén. På Sannahed blev man
behandlad på ett så humant sätt, att jag tror, att det icke fanns
en enda värnpliktig, som kunde ha anledning att känna sig
förfördelad, medan man vid X. regemente behandlades på ett sätt,
som måste framkalla antipati mot värnplikten. På Sannahed
förekommo svordomar nästan aldrig, på det andra regementet
var det dagligt bröd".
Behandlingssättet av folket på Sannahed var också humant.
T. o. m. tidningen Nerikes Allehanda, vilken åtminstone förr
haft en spetsig penna, då den yttrat något om militären, skrev så
tidigt som den 19 juni 1862 om dåvarande Nerikes regemente:
"— — detta regementes aktningsvärda, för högdragenhet och
översitteri nästan alldeles befriade officerskår".
Arbetsförmannens till mig yttrade ord torde visa, att
traditionen hade hållit i sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
