- Project Runeberg -  Om försvarskraft och kostnad /
5

(1876) [MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till anfall, mötes af svåra naturhinder, om folket, som han
vill kufva, är homogent till nationalitet, religion och seder,
och ännu mer, om det genast vid krigets början vet, att
kriget gäller dess fria tillvaro, då kan på härordningen ställas
ringare kraf, än om dessa geografiska och politiska
förhållanden icke finnas, då kan landet, om det är litet och
fattigt, med större trygghet möta en mäktig grannes anfall,
så vidt det efter förmåga väpnat sig deremot. Om jag
derför anser att vårt folk har råd att skaffa sig en
betryggande härordning, är denna öfvertygelse grundad på vårt
lands geografiska läge och de inre politiska förhållanden,
hvari det lefver. En fiende, som vill anfalla oss, måste
nämligen, som vi alla veta, öfverföra sin här på fartyg och med
deras tillhjelp vidmakthålla förbindelsen med eget land.
Under den förutsättning att mobiliserings- och
koncentreringstiden för vår här vore kort, nödgas fienden må hända
företaga utskeppningen af sina trupper i vår härs åsyn. Vidare
utgöra vi ett och samma folk, sedan århundraden till baka
sammanknutet genom gemensam troslära, gemensamma seder
och gemensamt språk — och för öfrigt, om fienden en gång
skulle besegra oss — må han börja sönderstyckningen af
vårt land från norr till söder, skall hvarje härad, hvarje
socken han frånskiljer vara en bit af vår sjelfständighet, som
går förlorad. Han kan icke bortskära någon öfverflödig lem
af vår statskropp, någon främmande beståndsdel. Alla våra
forna utanverk hafva vi längesedan mist. Det är rent
svenska nejder, som han sköflar, då han stormar in öfver
vår breda fästningsgraf. Striden för vårt folk kan derför,
då hon på allvar kommer, icke gälla något annat och mindre
än en verklig lifsfråga. Vi skola kämpa om en förlängning
af vår medborgarrätt såsom sjelfständigt folk. I händelse
af nederlag skola vi alltid mista någon del af vår lifskraft
och källorna till vår kultur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:49:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forsvarkr/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free