Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom angifver, skall han hastigt finna sig till rätta. Med
begagnande af den mark, han finner framför sig, skall han
på bästa sätt leta sig fram till ett ställe, derifrån han osedd
af fiendens patruller kan öfverskåda dennes ställning och
rörelser. Men något annat eller mera kräfves ej af honom.
Han vinner icke skicklighet deri i allt fall utan lång
öfning. Ortminne får han sakna, men icke ortsinne!
En »färdighet» som kräfves af den försvarande i lika
hög grad som af den anfallande är äfven marschduglighet.
Vårt folk »är segt och härdigt», heter det, »och skall
troligtvis i händelse af krig visa utmärkta prof i detta
hänseende». Men lika oklokt det vore att, endast litande på
naturlig fallenhet, icke utbilda de värnpligtiges ortsinne och
omdömesförmåga i afseende på terrängen, lika oklokt vore
det, att endast lita på deras medfödda fallenhet såsom
fotgängare — och, hur många tjuguårige ynglingar äro väl
det? Jag anser det nästan öfverflödigt att påpeka
hvilken skilnad det är mellan att få gå lös och ledig en och
annan mil efter landsvägen och välja fritt sina hviloställen
mot att med tung packning på ryggen, fasthållen på en
viss plats i den damomgifna marschkolonnen, tåga sin väg
fram under aktgifvande på jemna steg och någorlunda
rättning med kamraterna. Jag vill endast i förbigående nämna
att denna s. k. »rent mekaniska färdighet» att gå långa
vägsträckor äfven ingår som en vigtig faktor i öfningen af
andra lands härar. Man börjar med mindre vägsträckor, hvilka
småningom ökas tills god marschfärdighet är vunnen eller
tills truppen, då han om aftonen återvänder, marscherar
lika ordnad som då han om morgonen anträdde sin marsch: ett
säkert prof på en god trupp. Och äfven om man ansåge, att
denna öfning något kunde inskränkas, tillföljd af vårt folks
naturliga fallenhet — hvilken fallenhet dock, allt efter som
samfärdsmedlen ökas, för hvarje år aftager — skulle samma
öfnings uteslutande, derför att man endast väntade försvars-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
