Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
marker, från Norrmännen genom fjellen, hvaröfver Qve-
ner och Norskar vexelvis gjorde ströftåg mot hvaran-
dra. Genom Qvenland gingo bergarmar, mellan hvilka
landet var uppfyldt af sjöar med sött vatten, dit invå-
narne på skuldrorna buro sina små och lätta båtar, hvar-
je gång de ville härja i Norrige. I slutet af nionde år- .
hundradet innehade Qvenerne nästan samma boningsplat-
ser; och såsom deras gränsor angifvas 35) Helsingland, Finn-
marken, Kölen och Finland. Af denna anledning trodde
sig Porthan hafva skäl att förmoda 26), det Qvenerne ej
hörde till den Finska stammen, utan vore Helsingar, så
mycket mer, som det i en saga förekommande namnet
på Qvenernas höfding alldeles icke är Finskt. Det sed-
nare skälet kan dock vid närmare betraktande ej gälla
mycket, emedan Skandinaverne i allmänhet ofta gåfvo
främlingar ett Göthiskt namn, eller efter eget språkbruk
ändrade deras inhemska. Det förra måste äfvenså för-
falla. Ty Qvenernas område förminskades småningom
mer och mer, genom inflyttande Svenska och Norrska
kolonister, i synnerhet Helsingar, hvilka efterhand be-
satte hela Svenska Norrland, i slutet af 13:de seklet
inskränkte Qvenerna till Österbotten 37), och i 14:de
århundradet till och med gjorde anspråk på landet ända
till Uleå träsk 38), Sålunda kunde Qvenerne ej vara
Helsingar, emedan de just af dessa fördrefvos från sin
fordna hemvist; utan de tillhörde Finnarna, med hvilka
de förenade sig och småningom helt och hållet samman-
smälte. Detta bekräftas ock af det Finska namn (Kai-
nulaiset), som ännu i dag gifves åt Österbottens in-
vånare.
Så väl om Qvenernas verksamhet utåt, som om be-
skaffenheten af deras inre tillstånd, veta Nordiska sagor-
na ganska litet. Vi hafva redan nämnt deras och Norr-
männens ömsesidiga ströfverier på hvarandras gebit. Li-
kaså omtalas 39) ett infall, som Qvenerne, i förening med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
