- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / I /
115

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

dan, den som läser Wolsunga- och Wilkina-sagorna jemte
hvarandra, den skall redan här anmärka den Skandi-
naviska sagans böjelse för den Lyriska dialogen, för
det korta, sammanträngda, gåtlika uttrycket, i motsatts
till den Tyska, som älskar en Episkt försinnligande ut-
förlighet. Ja, i den Svenska folkvisan går Lyriken nära
nog öfver i musik. Orden äro deruti mer eller mindre
blott lösa konturer, som, utan att fyllas af sången, vore
nästan betydelselösa; de vackra melodierna äro deremot
rentaf. hufvudsak. Atterbom, som anmärker detta Ly-
riska anlag hos Svenskarna, förutspår äfven för framti-
den, att så länge grundförhållandet emellan nordisk na-
tur och nordiskt sinnelag qvarbestår, skall den Lyriska
förmågan alltid bli det Svenska skaldesnillets egnaste.

Kasta vi ögat på den ursprungliga Finska poesin,
företer den en helt annan anblick. — Med fin upp-
fattning af det egendomliga i den Finska naturtecknin-
gen har Runeberg anmärkt, huru illa de Svenska folk-
melodierna harmoniera med vårt lands natur. » Neckens
polska sjungen bland Saarijärvis, Rautalampis eller Wii-
tasaaris stupande höjder och ödsliga träsk, skulle, säger
han, blott röja. missljudet af ett hjerta, som i fjerran
äger sina dyrharaste föremål.» Hit höra ej dessa rent
Lyriska utgjuatelser ur ett stundom af sorg, stundom af
himmelsk fröjd upprördt hjerta, hvilka äro liksom dik-
"tade af Sveriges berg och dalar; i den lugna, fridfulla
natur här råder skulle de blott väcka missljud, här
skulle de från inga berghällar återljuda, och af det echo,
som bor i våra skogar, skulle de ej förstås. Ett helt
annat tycke hvilar öfver vårt land med dess spegel-
blanka sjöar och den verld af holmar de omsluta, med
dess runda, här och der uppskjutande kullar, med dess
svedjelunder och björkar, med. dess moar och alfvarliga
faror, med dess djupa och dystra skogar, med dess leende
slätter och klara elfvar. Om detta land sjöng Franzén:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/1/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free