Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
dande i dagen. Tvertom härröra häraf, i mer eller min-
dre mon, de flesta af den Finska forndiktens brister.
Magin är i allmänhet sammanhangslöshetens religion,
en uppfattning, hvarigenom sammanhanget tvenne pönk-
ter emellan tillintetgöres, och alla kausalitets-förhållan-
den godtyckligt kastas om hvarandra: och haru menligt
en sådan åsigt, såsom folktro, måste inverka på dikten,
hvilken mer än allt annat fordrar klarhet och ett för-
nuftigt sammanhang, är tydligt. Alla de underbarheter
och trollerier, all den magiska visdom vi i Kalewala-
sagan sett så mäktigt bestämma gången af det hela och
på så mångfaldigt sätt uppröra och förvirra den Episka
berättelsens lugna flod, välla ytterst ur denna verlds-
åsigt, hvilken, så att säga, utgjorde medelpunkten af
våra. förfäders andliga lif. För dem Finska trollkarlen
var intet omöjligt: likasom ännu i dag de Samojediske
Tadibeerne tros kunna flyga i luften, simma under vatt-
net, fara upp till molnen, gå in i jorden, ikläda sig
hvilken skepnad som helst och mera dylikt. Men alla
dessa vidunderligheter, hvarpå den Finska Epopeen, såsom
vi sett, lemnar talrika prof, har hon gemensamma med
de flesta nationers älsta diktverk. Ty såsom religiös
tro, såsom denna omedelbara handling, hvarigenom an-
den förverkligar sin skilnad från naturen, är magin fol-
kens första religiösa ståndpunkt, och har, i följd deraf,
i de flesta ursprunglige Folkeper utpreglat sina gestalter.
Vi finna de störande spåren deraf ej mindre i Ramaya-
na och Mahabharata, än i Eddan och das Lied der Nie-
belungen.
En annan brist i poetiskt hänseende, som härflyter”
ur samma källa, och som Kalewala äfvenledes delar med
många andra Eper, är bristen på en bestämdare natur-
skildring. Hvad som blifvit anmärkt om den Svenska
fornsången, att den aldrig uppehåller sig med beskrifning
af naturen, om ej för att skildra det välde sången med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
