Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Som ett bördigt år förväntadt,
Motsedt, som en vacker sommar,
Nu är ren min bortgång nära,
- Och mitt hopp är nu besarinadt,
Ena foten är på tröskeln,
Andra i min fästmans släde.
Dock ej vandrar jag med glädjey.
Eller skiljer mig med jubel
- Bort ifrån det gyllne hemmet,
Der jag sutit i min ungdom.
Med bekymmer far jag, späda,: -
Skiljer mig med saknad hädan,
Går i famnen af en höstnatt,
Färdas på en glansig våris,
Att ett spår ej Syns på isen,
Icke fotens steg på halkan, |
Ej min klädningsfläkt på drifvan,
Att min mor ej hör min stämma,
Ej min far min gråt förnimmer.
Hurdant tör då andras sinne
Andra brudars sinne vara?
Sådant är de sällas sinne,
Som en gryning är om våren;
Men mitt sinne, mitt den armas,
Som en dunkel natt om hösten, ’
Som en mulen dag om vintern.y :/
Utrymmet förbjuder oss att vidare fortsätta den herrliga
sången; och vi kunna äfven så mycket lättare nöja 088
med hvad vi redan anfört, som denna, mer än någon an-
nan i Kalewala, genom öfversättningar blifvit bekant-
gjord. Det vissa är, att samma skära kolorit, samma
enkla rörande skönhet, som i detta prof röjes,’ alltige-
nom bibehåller sig. Modren blir vek af flickans kla-
gan, och vänder sig med tröstande ord till henne. Derpå
varnar hen brudgummen, att med kärlek och ömhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
