- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / I /
178

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

478 l
hvilket, liksom åssonansen och rimmet, egentligen är
Lyriken eget. — Men allt detta förmår dock ej annat
än kasta en egen Lyrisk färg öfver en i grunden Episk
sagas skildringar.
Låtom oss slutligen kasta en blick i de personers
inre, .som i Kalewala leda händelsernas gång. — Lik-
som vi redan sett; att den Episka hufvudhändelsen fäster
sig vid en person, som står i dess spets och genomför
dess öde, så sammantränger sig i allmänhet hela den
Fpiska sagan kring några få individer, hos hvilka na-
tionalanden koncentrerat sig och: blifvit personliggjord,
och som just derigenom blifvit berättigade, att ställas i
spetsen för det hela. Dessa hjeltar äro i Kalewala Wäi-
nämöinen, Ilmarinen och Lemminkäinen ; och förnämst
bland: dem är den förstnåmnde. |
Hos W. har den kontemplativa, religiösa, magiska
sidan af folklynnet uttryckt sig; och derutaf har han fått
både sin individuela karaktär och sin öfvervägande makt,
såsom hufvudhjelte. Högsinnad och vis framträder han
öfverallt i runorna; bans trollkraft är obegränsad, och
genom sin sång och sin Kantele beherrskar han den
döda och lefvande naturen. Föröfrigt skildras han så-
. som en åldrig, vördnadsvärd gubbe, mild och god till
sinnes, älskad af gamla och unga, liksom alla gerna er-
kände hans makt. Äfven af naturen älskades den gamle
. » När han gick bland granar,
- Vandrade bland höga furor,
Granarne sig ödmjukt krökte,
Tallarne sig vänligt vände,
’Kottarna till marken flögo,.
Och kring roten barren spriddes.
- När han lunderna besökte,

Eviskt högtidliga och lugna gång. — Se vidare om den Fin-
ska versen & Porthans dissertation de poösi Fennica eller i
Lönnrots företal till Kalewala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/1/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free