- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / II /
37

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37
blott en fjäder, dragen i en annan färg’, skiljer den
ena fågelarten i skogen från den andra och likväl hafva
de ett olika språk. Detta allt anse dessa de skiljda språ-
kens fiender naturligt, men de tycka skaparen onödigt-
vis slösat med de många tungomålen. De skulle vilja att
’alla jordens nationer skulle uttrycka hvarje rörelse i sitt
inre med samma ljud, och dock, de undra ej öfver att
samma kärlek, som vid näktergalens bo suckar i ljufva,
-:smäktande melodier, i lejonkulan yttrar sig i det mäk-
tigaste rytande, i kattens gömma i den jemmerligaste
»katsenjammer» och att likväl alla dessa, hvar i sitt slag,
kunna finna sin älskades röst lika ljuf, »som Laura sin
Petrarcas kärleksdoftande sonnetter.»

Menniskans håg då hon först skapade sig sitt språk
lefde i naturen; hon betraktade det lif, som rörde sig
deri, hon såg deri väsenden, hvilka tänkte som hon;
lefde, talade, handlade; hon betraktade deras gestalter
och de afbildades i hennes själ, hor lyssnade till deras
språk och detta återljöd ur hennes inre; omedelbart och
-emedvetet sprungo orden såsom bilder af föremålens
väsenden och språk ur hennes bröst, och tingen hade
fått sina benämniogar. Det står i Genesis: «Och
Gud förde djuren till menniskan, att hon måtte till-
ge, huru hon ville benämna dem, och såsom hon. benämn:
de dem, så skulle de heta.» Genom menniskans språk
fingo déssa ’sin bestämning, och hon var med detsamma
deras herre. Benämningen är i sin grund ett uttryck af
tingens innersta väsende och genom den blir menniskan des-
SAS beherrskare ; genom att benämna, det är, genom att in”



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/2/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free