- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / II /
45

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

nernas uppfattning. Ilos: Ulphilas, i Göthernas tid ung.
400 eft. Chr., då ännu den fysiska kraften gällde som
det högsta uttryck af menniskans förmåga, hette man-
nen icke man, utan wair, (Lat. vir), » den kraftige,» «den
värjande,» hvarmed ännu i dag flera förvandta ord finnes i
våra språk, t. ex. värja, wehren, värjo, gevär, 0. 5.V.,
men snart efter Ulphilas’ tid försvann nr Gothernas
språk detta ord som ett uttryck för begreppet »man». Or-
det man åter betydde då ungefär detsamma som deras
manniska, en person af hvardera könet, en tänkande
i allmänhet, menniska. Folket hade emellertid anta-
git kristendom, det såg hos menniskan något högre, än
blott kroppens kraft, och de ville gifva mannen ett namn
efter det de ansågo ypperst; ordet max upphörde att
betyda person i allmänhet och togs för att uttrycka
det fordna 20air; detta försvann ur språket och mannen
hette nu »den tänkande,» i stället för »den kraftige.»
Ingen reflexion åvägabragte detta, utan blott nationens fri-
ska, lefvande språkinstinkt; nationen hade väl aldrig tänkt
på hvad air i sin grund betydde, likaså litet som hvad
man, men en oförklarlig känsla sade den att wair ej
mera uttryckte det höga begrepp den ville inlägga i
mannens namn; den tog man i stället, hvarföre, visste
den ej, men den tog det, emedan den inre språkkän-
slan sade nationen, att så måste ske, ty hans be-
grepp hade förändrats. — Lika beundransvärd och
för vår sak bevisande är den omständighet, att hos
de nordligare nationerna, dit kristendom ’ och kultur
först sednare” inträngde, ordet ter i Isländskan, vär
i den gamla Svenskan, stod qvar, sedan det redan länge
var utdödt i Gothernas och Tyskarnas språk. Detsara-
ma var fallet äfven med ordet man i dess förra bety-
delse; i Isländarnes språk betyder det »person» i allmän-
het och står nära deras hönma, hiukma (Lat. ” homo,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/2/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free