Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
i roten fasthåller dem båda lika orubbliga, och tillika
’äfven genom dertill lämpade lagar håller de båda be-
ståndsdelarna i jemnvigt med hvarandra inom stafvelsen,
så att den ena ej af den andra får öfverväldigas; språ-
ket fäster i dessa fall afseende vid consonanternas och
vocalernas rent materiela vigt. ’I Lappskan se vi öfver-
allt denna jemnvigtslag vara rådande; så snart endera,
antingen vocalen eller consonanten, af någon anledning
förstärkes, sker detsamma, der detta kan inträffa, genast
hfven med den andra. Så i alla ofvananförda exx., så
äfven i mäerra, »meti,» väerra, »vero,» doarru, »tora,»
naappe, »napa,» daappe, »tapa,» m. fl. Detsamma in-
träffar jemväl i flera fall i Finskan, t. ex. i kako eller
kaakko. Denna jemnvigtslag emellan stafvelsens bes
ståndsdelar genomgår hela Finska språket och begrun-
dar flera af dess märkvärdigaste företeelser. Derpå beror
t. ex. den lag i Finskan, att egebtligen ingen stafvelse får
börjas eller slutas med tvenne ’corsonanter, och att blott
första stafvelsen kan tillåtas vara sluten af tvenne
tenues, emedan blott dess vocalljud genom nsnccentens
förstärkning kan bibehålla sig i jemnvigt med dessa. Af
samma orsak tillåter första stafvelsen äfven hårda con-
sonantmöten, hvilka de öfriga stafvelserna i ordet. ej
kunna fördraga, och till och med. vissa dubbla con-
sonantförbindelser i början och slutet vid efterhärm- .
ningar af naturljud eller fremmande språk, eller” då
den förra consonanten är någon af de lätt flytande r, /, n.
Men vid accentens och såmedelst vid vocalens förmil-
dring, förmildras äfven consonantvigten ; så hafva vi t.
ex. en Nominativus kutko, hvarest första stafvelsen har
stark accent, den andra deremoet är accentlös och mera
Jjuder som ett blott euphoniskt tonfall, men i Genetiven
kakon har första stafvelsen ett alldeles förändradt
ljud; den har nödgats dela med sig af sin höga ac-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
