Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
ett stycke kläde och slog dermed på engång ihjäl en stor
svärm flugor och sade för sig sjelf: » 88, det är dock en
karl! den ban blott syftar åt, den dör på fläcken.» Det
talet spriddes sedan ut, att han var en så väldig. man,
att alla, dem han blott syftade åt, genast föllo. Slutli-
gen blef det äfven skrifvit till Konungen, att en skräd-
dare fanns, som var en så väldig man, att den han blott
syftade åt genast dog. Konungen befallte genast bemta
bonom inför sig, emedan han sades vara så mägtig att
han ensam skulle förmå slå ner alla Konungens fiender.
Skräddarn ville alldeles icke komma, utan undanbad sig
det och sade, att han ej ägde mer hvarken styrka eller
förstånd, än hvarje annan menniska; men man brydde
sig ej derom, utan man förde honom med våld inför Ko-
numgen. Sedan han kommit uti krig, satte man under
honom en mycket eldig och yster häst, med bvilken han
skulle nertrampa fienderna ; men han förstod sig hvarken
på att färdas med en sådan häst eller att styra den.
Då han väl kommit upp på hästens’rygg, flög denna
af I så ilande språng, som den någonsin hade krafter
till. Mannen hann ej mera, än att af kära lifvet
värja sig från att falla. Hästen sprang tätt förbi en
"fjerndelsstolpe, mannen fattade med famnen om fjerndels-
stolpen, för att deri hålla sig fast; men stolper var
ej stark nog, utan var ’murken i tjockändan vid mar-
ken, brast der och blef i mannens famn. BDerifrån för-
des han af hästen allt framåt med stolpen i famnen ända
till fienderna. Då de sågo honom komma med fjern-
delsstolpen, trodde. de att den var det vapen, hvarmed
han ville döda dem alla och föllo af förskräckelse alla
på sina knän för att begära nåd och gåfvo sig sjelfva
utan strid i hans våld. Han tog dem alla till fånga
och förde dem till Konungen, och Konungen blef deröfver
högeligen glad och gjorde honom till en stor höfdinge.
- - -
av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
