Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pelarena häftigt braka,
Slottets grundval börjar vackla,
Tornena till marken"störta.
Ännu sköt han tvänne gångor,
Och i stycken taken sprungo,
Näfvern flög omkring i flisor,
Väggarne i spillror sprucko.
Derföre nu tog Matts Larsson,
Kloke höfdingen i Wiborg,
Wiborg-slottets stora nycklar,
" Lade dem på gyllne tallrick :
» Rysse, du min älsklingsbroder!
Du min gode Karjalainen!
Lemna qvar dock svaga lifvet,
Skona mig för bistra mordet.
Ren du sköt båd far och moder,
Sköt ock fem" af mina bröder.
Guld du må med stora skålar
Och af silfver tunnor taga,
Till en lösen för mitt hufvud,
Till en skänk för lifvets räddning.»
Sade Iwan, stolte herren
Vår berömde gyllne prydnad:
» Rostigt guldet är från Sverge,
Och förskämdt är Tysklands silfver.
Ej vill jag ditt silfver taga,
Ej ditt guld jag frågar efter
Då du plågade mig länge
Sökte slå -mitt hufvud af mig.»
Deraf rädes då Matts Larsson,
Kloke höfdingen i Wiborg,
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
