Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
> Skulle hon väl hafva kunnat tala så utan att hafva
tänkt holmen, stranden, gräslindan, lunden, stråna: ock
blommorna på fältet äga lif och själ? — Likaledes hon
som ej visste för hvem hon skulle omtala sina hemliga
sorger, så att de ej skulle spridas vidare ut, men slut-
ligen erinrande sig, säger:
Ut jag går på skogens kullar
och der för Guds trän förtäljer
allt åt lundens aspar säger =
och för videns ’späda buskar;
de för ingen del förtälja
yppa ej mitt hjertas sorger.
Samma vänskap och deltagande: son de tro sig åt-:
pjuta af dessa sin tankes foster, visa de dem tillbaka.
Sålunda ber han, som ej vet hvart han skall kasta sina’
mångfaldiga ’sorger, slutligen korpen bära dem bort och
sänka dem i sjön, men likväl med det förbehåll’att icke
föra dem i i vatten der fiskar finnas, ty:
Alla fiskar finge sorger
abborrarna skulle sjunka
stora gäddor skulle spricka
mörter falla uti stycken.
Äfven siken finge sörja
muikans silfver skulle: mörkna
för min sorg blott, nrin den: armes
min, den mörka fogelns smärtu.
Men då vi erinra om’ annat, låtom oss icke glömma
göken ! Framför andra fåglar och andra både lefvande
och liflösa: varelser var göken för Finnarne kär och khe-
dred — och åtnjuter ännu i dag samma anseende. Månne
detta: härledde sig af hans korta tid under årets skönaste
dagar, eller af häns entoniga, afbrutna suckar liknande
galande, eller af hans ensliga lefnadssätt, hvari Finska
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
