Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
vid förändringen, ty hans klartseende högstämda’ sjäf
hade redan tidigt fattat tycke för Lutheranismen : och
funnit dess företräde framför den Katholska kyrka-
läran. Han ville dock aldrig öppet tillkännagifva att
han arbetade för en ny kyrkoläras införande, blott för
afskaffande af missbruk, vidskepelse och okunnighet hos
kleresiet. Allt eftersoni han såg sin makt befästad inont
riket begynte han föra ett sjelfständigare språk emot
Påfven, till dess brytningen vardt afgjord vid Westerås
riksdag år 1527 då reduktionen beslöts och » Guds ords
och Evangelii predikande.> d. v. s. protestantismens in-
förande medgafs. Riksdagsbeslatet, kändt under namn
af Weslerås recess, och daferadt midsommardagen nämn-
de år, innehåller bland annat följande punkter: 41) Rätt
för Konungen att till sig anamnia biskoparnes slott oci
fästen , att bestämma deras inkomster, äfvensom dont-
kyrkornas och kanikernas, tppbära all biskoparnes sak-
öre, och att sjelf förordna om klostren; »i hvilka en
lång tid ett skröpligt regemente hafver varit; 2) Rätt
för adeln att återfå hvad af dess arf och eget sedan Ko-
nung Carl Knutsons räfst år 1454 var kommet under kyrkor
och kloster, så vida arfvingen med tolf mans ed dertill
kunde styrka sin bördsrätt vid tinget; 3) Rätt för pre-
dikare att förkunna Guds rerna ord, sicke orätt järtec-
ken , menniskodikt och fabel, som härtill dags mycket
skedt är.s Till denna riksdag, hvars »verkningar bes
höfde sjuftio år att i Sverige mogna,’)s voro inga re-
presentanter kallade ifrån Finland, ehura beslatet gjordes
gällande öfver hela riket; adeln hade blifvit tillsagd att kom-
’ma väl rustad, emedan Konungen räknade på dess biständ
’vid det afgörande slaget emot de andligas myndighet,
hvarlöre den här nåmnda andra punkten hade blifvit ut-
s Gejjer Svcuska Folkets historia, 2:dra del. pug. 73, 27,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
