Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fingerspetsarna och förflyttades till Lidners lott... Nu rörde
det helt varsamt vid dörrlåset, och lagmanskan, omfladdrad
av sin stora schal, inträdde och ställde sig litet nyfiken bakom
sin mans stol, räknande antalet av de rätt frikostiga högarna.
— Vilken är Bundlers? frågade hon slutligen.
— Bundlers — vad tänker du på, min gumma? Tror du
jag skulle avlöna honom såsom min skrivare eller mina
drängar med en penninggåva! Du vill då aldrig lära dig förstå
skillnaden mellan honom och de andra, och utom det han är
min medhjälpare och icke min renskrivare, så har han en
vida högre titel, den av min vän, min son, ja, min högra hand.
Han har på detta knappa halvår gjort sig så oumbärlig, att
hans drift och nit aldrig kan betalas med pengar.
— Nå, jag måtte säga... jag undrar just varmed du då
vill betala honom? Lagmanskans röst darrade icke obetydligt
vid denna fråga.
— Hm ... det kan komma an på vad han skulle önska.
— Vad han skulle önska... så du talar! Tänk om det nu
fölle honom in att önska sig... men så djärv måtte han väl
aldrig kunna vara.
— Jag ser icke någon djärvhet däri! inföll lagmannen, full-
komligt fattande sin hustrus tankegång. Jag finner tvärtom,
att det vore särdeles lyckligt.
Lagmanskan blev lika blek som nattmössan, vilken ännu
icke blivit utbytt. — Thorsén, min vän, sade hon med en rik-
tigt hjärterörande ton, du vill väl endast skämta?
— För ingen del: vad jag yttrade var mitt fulla allvar.
— Store Gud, suckade lagmanskan, och tvenne stora tårar
började sin bana nedför kinden, är det då därför jag strävat
med hennes uppfostran, är det därför jag sparat varken tid
eller möda att bilda henne för en högre krets, på det att hon
en dag skulle kastas i armarna på en obetydlig skrivare!
— Kvinna, bruka ditt förnuft! röt lagmannen med en röst
så barsk, att han hustru föll, med så mycket behag den korta
tiden medgav, baklänges i soffan, framstammande blott de
tre orden: —■ Vatten... jag svimmar!
— Ack, de kvinnfolken! mumlade lagmannen och famlade
i sin förvirring efter vatten och glas. Framkommen med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
