Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ja, viskade hon hastigt, men om farbror älskar mig,
så gör icke mera uppseende, än som redan skett! Han skall ej
stå här och blygas inför sin fästmö.
Av kärlek till henne, som han älskade och värderade över
allt annat på jorden, behärskade sig gubben Klinting liksom
genom ett underverk, och vändande sig till lagmannen, ytt-
rade han: — Jag skall gå ut och ställa om att mina hästar
blir förspända. De få föra herrskapet till nästa håll.
Lagman Thorsén, som med utomordentlig förundran följt
det skiftande uppträdet och med bävan anade, att något icke
var riktigt emellan det unga fruntimret och Gotthard — verk-
ligheten anade han likväl icke — fann sig nu lika belåten att
komma ifrån denna boning som han nyss varit angelägen att
komma dit. Och Hortense ... huru förhöll hon sig i detta säll-
samma och pinsamma läge? Hon satt orörlig, ty den enda
blick, hon mött ur Gotthards öga, sade henne att han var
skyldig.
Snart återkom Klinting med tillsägelse att allt var klart till
herrskapets avresa. Då spratt Gotthard liksom ur en kval-
full dröm. Han närmade sig Hedda, medan lagmannen, ledan-
de Hortense, gick ut, företrädd av Klinting.
— Hedda, Hedda, vad har jag gjort! sade han i oredig
upprörd sinnesstämning. Du hade de heligaste fordringar av
mig, och likväl tillhör nu min tro en annan. O, Gud, Hedda,
varför skulle du dölja dig då jag under de första åren sökte
dig?
■—- Tala ej därom, Gotthard, svarade hon med fattning och
räckte honom sin hand. Vad du har brutit emot mig var en
gemensam skuld. Intet löfte fäste dig vid mig, Gotthard!
Älska trognare den unga varelse, som skall bli din för livet,
jag vill bedja för er sällhet... Hon sköt honom ut genom
dörren och hastade till sin kammare, där den våldsamt kvävda
rörelsen gav sig luft.
*
Och våra resande?
Sedan man med hövliga bugningar och artigheter tagit av-
sked av värden, steg lagmannen upp i vagnen, hjälpte Hor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
