Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta hemska land, där känslorna måste kvävas eller frysa
ihjäl.
— Yrar du, Gotthard? frågade Hulda. Men hennes röst
darrade icke: hon tycktes i hast hava blivit förvandlad till
en annan varelse, och den många gånger bestyrkta satsen, att
vid utomordentliga fall, där hela livets väl eller ve står på
spel, utvecklas hastigt hos även den vekaste och blygaste
kvinna ett mod, en kraft, en beslutsamhet, en tankens klarhet
och blickens skarpsynthet, som icke sällan vid sådana till-
fällen, just i själva vändpunkten, överträffa dessa egenskaper
hos mannen.
— Yrar du, Gotthard? upprepade hon och trädde närmare.
Skall Herman resa? När har detta blivit beslutat? Han har
ju ej sagt ett ord till mig därom.
— Ah, det var sant! utbrast Gotthard rodnande, du skulle
få del därav först på eftermiddagen. Det var illa att du kom
hit och upptäckte saken, men Herman sörjer nog för att du
får en ersättning!
— Gud i himlen, är det väl möjligt att människorna så
kunna missförstå varandra. Hon flög fram till skrivbordet,
skrev några rader och skickade dem skyndsamt till kapten
Adlerbranths hus, att genast överlämnas åt doktor Dahl. Se-
dan detta var verkställt, inneslöt hon sig i sitt rum och bad
att få slippa alla förklaringar, till dess hon fått tala med
Herman.
Denne hade emellertid, just då han skildes från baronen,
erhållit biljetten. I tamburen bröt han den och läste med en
rörelse, som vore svår att skildra, följande ord:
”Min Herman!
Jag vet allt. Har du redan talat med baronen, så besvär
jag dig att antingen muntligen eller genom demia biljett åter-
taga vad du lovat, ty så visst jag älskar endast dig och blott
av barnslig okunnighet förblandat Karls bild med din såsom
en synd, så visst är det, att om du överger mig, kommer
mitt hjärta att brista. Gör det ej, Herman, låt mig få leva och
dö med dig! Lämna icke din
Hulda.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
