Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1. Skaldestycken af svenska skalder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÅDA:
GLUNTEN:
MAGISTERN:
GLUNTEN:
MAGISTERN:
GLUNTEN:
BÅDA:
MAGISTERN:
GLUNTEN:
MAGISTERN:
GLUNTEN:
MAGISTERN:
GLUNTEN:
MAGISTERN:
GLUNTEN:
MAGISTERN:
Då till slut en dag jag finner
Henne — och allt hopp försvinner.
Men hvad gör det? etc.
* * *
Som du vet, tenterade jag förr,
Ja, du var bland våra polyglotter.
Bäst jag satt, så öppnades en dörr,
Jag förstår — professorns sköna dotter.
Nej, der stod min forna flamma,
Och professorn i detsamma
Sade: “Har du kaffe, mamma,
Åt min herre?” — Fan anamma!
Men livad gör det?
Här ska’ vi sitta den hela gud’s da’n
Stoppa vår pipa och vrida vår kran;
Här ser du den som är gammal och van
Båd’ vid förtal och chikan.
Ja, det ge vi fan!
Strunt uti sqvallret och pratet i sta’n!
Ty vore du också så hvit som en svan
Likaväl . . .
Så gjorde de dig till den värsta morjan.
Ja min själ . . .
Men nog var det hårdt att din friareplan
Så hastigt gick i qvaf uppå tidens ocean.
En qväll på kyrkogården.
Tror du ej, bror, när den tysta grafven
Sluter oss i sin kalla famn,
Tadlet skall tröttna och bryta stafven
Så öfver ditt som Gluntens namn?
Nej, kära du, det tror jag ej;
Tadlet det tröttnar aldrig, nej.
Ja, men om också de flesta dömma
Omildt och hårdt på vår döda mull,
Några för oss skola säkert ömma
Ta’ vårt försvar för vänskaps skull.
Långt förr än gräs på grafven gror,
Vännerna glömt oss, heders bror!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
