Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1. Skaldestycken af svenska skalder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Snöfrid,
Hur fager du är i din silfverskrud!”
Och månen rann upp vid skogens rand,
Och lyste ur moln med rödgul brand
Å seglet, som spändes på ungmöns bud,
Och snäckan som sköt i skum från land.
“Snöfrid,
Vi gunga på våg, mina drömmars brud!”
Vid hans sida
Sitter hon och lyss till vindens saga,
Skådar drömmande till månens klot;
Rundt omkring dem dånar vågors liot,
Rundt omkring dem stormens röster klaga.
Xu vräker en bränning mot stäf och stam,
Der skjuter en berghög udde fram,
“Gunnar,
Vi syna guld i månljus natt,”
Så locka små troll i dvergaham,
De locka och vinka från bergets kam:
“Kom, gosse, tag din lycka fatt!
Vi skola dig fria från armods skam!
Gunnar,
Gif oss din själ, så får du vår skatt!”
Det hviner i luft, det skummar på fjärd,
Der brusar nu fram en rasande färd
“Gunnar,
Der kommer Utgårds vilda jagt.”
De komma med lurar och fanor och svärd
Och ryta sin döfvande hyllningsgärd
Åt våldet, som Midgård i kedjor lagt.
“Gif oss din själ, och i minnets verld,
Gunnar, *
Ditt namn skall stråla med ärans prakt!*’
Nu syntes en vik der månen göt
Sitt skimmer och böljan domnad flöt,
“Gunnar,”
Så lockar en röst, “vänd hit din staf!
Dig väntar en hydda i lundens sköt,
En trohet, som aldrig sitt löfte bröt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
