Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i masugnen; vägfarande, som begagnade vintervägarna och betade på åbacken;
lösdrifvare, för bvilka alltid under denna fröjdetid fans en bit bröd och
kanske en sup i bergskarlens matsäcksskrin; — byttarbetare med sina
skottkärror och kolkorgar; — gnäggande hästar, r&inande oxar, skator och sparfvar;
— allt detta belyst af en klar vintersol bildade en tafla, som förtjente att
betraktas- Men kanske ännu mer pittoreskt var skådespelet, sedan skymningen
bredt sina skuggor öfver skog och sjö. .Ännu fortfar rørelsen och lifligheten;
ehuru dämpade; öfver de glödande rostgroparna sväfvar en lätt dimma af
svafvellågor och kastar ett blftaktigt sken öfver de närmaste föremålen. Men
hufvudpartiet i det stora skuggspelet är dock sjelfva hyttehuset. Högtöfrer
detsamma afspeglar sig på det mörka firmamentet en krans af ljus, en reflex af
masugnspipans glödande inre. Inträffar vid denna tid “utslag" må vi ej försumma
att titta in i byttehuset Med undantag af den närmaste’ omgifningen kring
utslagsstället, herrskar i bygnaden en nästan fullkomlig skymning, som blir
än dystrare genom det dofva bruset från vattenhjulet och de i mörkret
stönande böljorna. Framför den i glödhetta skimrande masugnsöppningen
skymta ett par sotiga, svarta figurer och syssla med någonting i den fuktiga
sanden vid utslagsstället. Det är masmästaren och hans medbjelpare, som
lägga sista handen vid formarna, hvilka skola mottaga det smälta tackjärnet.
Den förre uppskottar med en skyffel en smal ränna ända fram till
utslags-öppningen; — ett nytt kraftigt spadtag och i ett ögpnblick upplyses hela
hyttehuset af ett bländande sken. En orm af glödande lava ringlar sig ur
masugnen och lägger sig lydigt i formarna. — Järnet, ett af de vigtigaste
medlen för mensklig odling, har under menniskohanden genomgått sin första
beredningsprocess.
Vid nordligaste ändan af Vettern ligger Närikes andra stad ÄsJcersund,
som anlades under drottning Kristinas tid och var bestämd att lcfva af
handel och smidesvaror från Hammars, Lerbäcks, och Godegårds socknar.
Få kortare eller längre äfstånd härifrån ligga Åmmeberg med rika zinkgrufvor
och dyrbara anläggningar för zinkmalmens uppfordring och bearbetning; —
Stjernsund, fordom i den nu varande’ konungafamiljens ego, med palatslik
åbyggnad; — Aspa, Laxå, Lassåna, Svartå och Hasselfors järnbruk, Porla
belaobrunn o. s. v.
Halsberg, ungefär midt i provinsen, utgör, så att säga, bjertat för
den järnvägstrafik, som pulserar genom landskapet. Här är cn af
hufvud-stationerna på Vestra stambanan och här utmynnar i denna
Örcbro-Halsbergs-banan samt Halsbergs-Motala-Mjölby-banan. Från Laxå station i gränsen
mot Vestergötland utgår Nordvestra stambanan till Norge och från Päteboda
i landskapets östra del en bibana till Finspong i Östergötland.
Bland märkliga män födda inom Närike kunna nämnas: Olaus och
Laurentius Petri, Johannes Rudbsckius, M. Strömer, riksrådet Ehrenpreus,
biskop Olof Wallqvist, bröderna Bernhard Elis och Carl Gustaf
Malmström, fysikern E. Edlund m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
