Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mötes af en tornlikt uppstående ruin, som, ehuru på mer ån en mils afetånd,
likväl framställer sig imponerande och herrskande öfver nejden, liksom bodde
ännu det forna furstelifvet derinne. Denna borglemning år det enda
återstående af det fordom i historien aå
ryktbara Stegeborgs slott, som, i likhet med
andra dyrbara minnen, undergått ödet au
af nyare slagter sköflas och användas till
fyllande af dagens behof. Först Stegeborg
uämnes är i slutet af Folkkungarnes
regeringstid. Efter det konung Birger
Magnusson bragt sina bröder om lifvet i Nyköping,
innehades slottet af hans son prins Magens,
soip till en böljan manligen försvarade sig, men dock måste gifva sig, mot
löfte om säkerhet för sitt lif, ett löfte, — hvars falskhet han snart fick erfa-s,
då han några veckor derefter, i Stockholm måste böja sitt hufvud under
bödelsvärdet. Slottet blef då nedbrutet, men kort derpå åter uppbygdt och
ipnehades, når Engelbrekt kom dit med sin bondehär, af den från Köpiog oca
Borganäs förjagade Johan Frahcke eller Valen som nu återigen blef
bortkörd. Dnder den följande tiden blef Stegeborg flera gånger förloradt och
återeröfradt Gustaf den
förste uppförde omsider
af Söderköpings
kloster-bygnader det slotr, hvaraf
ruinerna nuqvarstå. Han
vistades hår gerna oca
bär föddes hans son
Johan den tredje. Den
senares dotter, prinsessa r
Anna, anordnade under
den tid hon bodde på
Stegeborg det bekanta
“Onsdagsbröllopet"
mellan Johan GyUenstierna
163. Stegeborga slott på Vna-regenternaa tid.
l^en ar ock Stegeborg
bekant for det fältslag, sora der stod mellan hertig Karl *>ch konung Sigismund
I Fredrik den förstes tid, då ännu slottet var någorlunda bibihållet, dömdes det tili
rasering, för att bland annat lemna materialier dels till Stotøholms slott och dels
till en magasinsbygnad i Norrköping. Ett kreneleradt to-n och några murar
är det enda, som står qvar för att ännu några årtiondet utvisa, hvar den
gamla fursteborgen varit belägen, och locka en eller annai vandrare att bland
de brustna hvalfven och vittrande murarne filosofera öfvei det förgängliga i
hvaije menskligt verk eller drömma sig tillbaka i längesedan hänsvunna tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
