Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KinnelroUes vestra sida är skoglös. Utför en temligen brant backe
färdas man ned till dét åldriga Husdby, som har en rätt vacker belägenhet
vid bergets nedersta afsats och hvarifirån Kinnekulles väldiga rödbergslager
framstå Båsom oerhörda fästningsmurar. — Vid anblicken af Husaby urgamla
tempelbyggnad, en af Sveriges äldsta kyrkor, och af den bredvid liggande
slottsruinen, enda lemnidgen af Skara-biskoparnes forna residens, föres tanken
ovilkorligt tillbaka till våra förfäders första vacklande steg till den högre
bildning, som uppväxte på kristendomens grund.
Nära härintill ligga tvenne märkvärdiga källor: den ena S:t Sigfrids,
ett par hundra §teg öster, och den andra S:t Britas källa, dngefär lika långt
vester om kyrkan. Sigfridskållan, i hvilken Olof Skötkonung, hans gemål
AcK hoffolk kort efter år 1000 blefvo kristnade, upprinner från foten af en
sandstensknlle och har ett friskt och rensmakande vatten, ehuru sjelfva
källådern är svag. Tron på detta vattens undergörande kraft, som under
den katolska tiden var allmän, väckte det lutherska presterskapets förargelse,
hvarför källan på inrådan af Laurentius Petri blef igenstenad, ehuru en tid
derefter åter upptagen. En liten rönn, som uppskjuter ur sandstenskullen,
besknggar med sina smidiga grenar hennes heliga vatten. Af detta träd
halva Sveriges framlidne konungår brukat bryta små qvistar såsom minnen
af deras besök vid Husaby, och naturforskaren Per Kalm, som besökte stället
1742, beskrifver trädet ungefär sådant, som det ännu’ är. Orsaken till
denna oföränderlighet är förmodligen den, att när något af de smala skotten
vissnar och dör ut, en ny telning uppskjuter ur den friska roten. &•# Sritas
källa, som också framväller ur ett mäktigt sandstenslager, har klarare vatten
och ett rikare tillflöde.
Strax ofvanom* denna källa, i norr, ligga lemningarne efter slottet, som.
tillhörde biskoparne öfver Skara stift och som -uppbygdes af den myndige
Brynjulf Gerlaksson. Han lät pryda en sal i det nybygda palatset med
porträtt af alla sina företrädare på biskopsstolen, och undgr hvarje konterfej
uppsätta svenska rim som innehöllo det märkligaste, i hvar och
enslefnads-öden. ‘ Under hanB egen bild stod en bön till jungfru Maria, som slutade
med dessa ord:
•Här hafver da dina nycklar igen,
Gud l&te mig evinnerlig blifra din rån,
Att jag m&tte •& mina aaker vända,
Det jag m&tte glidjaa ntan ända!»
Allt hvad som nu finnes qvar af den forna herrligheten är
grund-valarne till den yttre ringmuren samt södra gafveln af sjelfva stenhuset,
som visar att murarne haft en tjocklek af nära fyra fot och att bygnaden
haft en höjd af tre våningar *).
*) Bfter C. Q Brumtui Aotiqsarisk ocb Arkitektonisk resa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
