Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Små kåla kuliar bort mot det skogbeväxta Billingen och 1 bakgrunden aes
Skara slättbygd, begränsad af den aflägsna molnlika Kinnekulle.
Så fort man öfverskridit gränsen till Elfsborgs lån börjar man få en
förkänning af det småländska boglandet, och JRedvågs hårad, som utgör
detta läns nordöstra’ del, är att anse som den förmedlande länken nmpillai»
den egentliga Vestgöta-slätten och det södra landets bergsbygder. Att likväl
Bedväg, innan man framkommer till Ulricehamn, uppnått en icke obetydlig
höjd öfver hafvet, framgår bland annat deraf; att detta härad är vaggan
för icke mindre än tre af landets betydligare strömmar, Tidan, Nissan och
ÄPran, hvilka alla bafva sitt ursprung från den så kallade Komosse, som
väl till en del ligger inom Mo härad i Småland, men också inkräktar icke
så obetydligt ’af Bedvägs härad. TJWicéhamn har en vacker belägenhet på
sluttningen af en skogbeväxt bergsrygg vid östra sidan af Åsundasjön och
visar sig, från de omgifvande bergshöjderna, som en liten samiing af . gula
och rödmålade trähus kring en oansenlig kyrka. Staden, som fordom hette
Bogqpund och blifvit bekant genom det fältslag, som Sten Sture på isen af
Åsundasjön levererade danskarne under Otto Krumpe, har alltid fört ett
tynande lif. En borgmästare härifrån, som bevistade 1741 firs riksdag,
föreslog, att staden “till vinnande af större förm&neru mätte få uppkallas cfte.’
den dä varande drottningen. Den underdåniga ansökningen bifölls, det gamla
namnet utbyttes mot’ Ulricehamn, stadens sigill, som förut var ett krönt B,
förändrades till • ett U, och friheten att handla med. oxar, som boigerskapet
länge afundats grannstaden Borås, medgafs som ett efterlängtadt privilegium;
men den nydöpta staden, förblef sig i det närmaste lik och tyckes blott
långsamt kunna hem ta någon mer Ufaktighet af den dit anlagda järnvägen..
Borås, fy ra mil ’Vester om Ulricehamn,. är en bland de täckaste och
mest välbygda småstäder i landet, ehuru de flesta husen endast äro af trä.
Stadens kyrka, som ligger på en liten höjd nära torget, är, för att vara i
nyare stil, rätt vacker, och bland de regelräta gatorna utmärker sig den
med träd planterade Ållégatan, som en angenäm promenadplats. Omgifningarne
kring staden äro Bärdeles intagande, icke genom någon ovanlig naturskönhet,
utan för dén smak och det ordningssinne, som uppenbara sig i alla
anläggningar, såsom vägar, ’stängsel, diken, åkerfält, hvilket allt anderhålles och
skötes med ovanlig omsorg. — Ofruktbarheten i denna del af Vestergötland
var eljest anledningen till Borås anläggning. Bollebygds, Gäseneds,’ Vedens,
Is, Marks och Kinds härader hade nämligen redan i slutet af. 1500- och
början af 1600-talet företagit sig att öfver hela Sverige kringföra och afyttra
dels hemgjorda, dels i andra orter uppköpta handelsvaror, för att i någon
mån ersätta den svaga afkastningen af sitt jordbruk. Håröfver besvärade
sig dé närmast liggande städerna, hvilka ansågo denna handel såsom ett
intrång i deras rörelse, hvarför Gustaf II Adolf lät förekalla deputerade från
dé nämnda häraderna, .hvilka uppgåfvo att deras hemman voro så svaga, att
de oaktadt all flit och omtanka icke kunde underhålla sig och de sina, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
