Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafsalster, dels, såsom på Oroust, Tjärn, vissa delar af Inland och Hisingen,
af lermylla, hvilande på en bädd af skalmergel.- Depemot har {jällbygden
en dålig, mera sveksam jord, bestående antingen af sand och stenblandad
mylla, eller af mojord och skogslera.
Den omgifvande naturen* inom hviiaen man lefver och verkar,
näringsfånget med sin sysselsättning och särskilda vanor hafva alltid haft ett stort,
godt eller ondt inflytande på den mångskiftande varelsen menniskan, och på
få ställen inom landet är detta förhållande så i ögonen fallahde, som i
Bohuslän. Å fasta landet, med undantag af vissa kuststräckor, lefver en
allmoge, öppen, redbar, gästfri, hjelpsam, arbetsam och händig, till kroppen
frisk och härdad, hvilken ända tiU öfverdrift älskar sin hembygd; men som
också har sin mörka skuggsida af lättsinnighet, obändighet och stridslystnad.
Låhgsefter kusten och pä öarne i skärgården, särdeles inom södra delen,
lefver en befolkning, sammansatt af de mest olika element Den lifliga
förbindelse, som * härstädes från urminnes tider egt rum med nästan alla
främmande nationer, den mängd af menniskor, som i och för sillfisket
hit-strömmade från alla délar af riket och sedan qvarstannade, har gifvit upphof
till en folkstam, helt olik den inhemska och som ej kan fritagas från de
karaktersfel och laster, som merendels’ äro till finnandes hos öboar.
Holmberg har i färger, redan då öfverdrifvét mörka, skildrat Bohusläns
fiskarebefolkning på hans tid. Denna skildring är numera, sedan en förändrad
bränvinslagstiftning och friare tullförfattningar undanröjt källan till det onda,
icke blott öfverdrifven utan grundlös.
“Nu mera" — säger Holmberg *) — "eger Bohuslänningen ingen
särskild nationaldrägt, om man äfven i några härader skulle finna lemningar
efter en sådan. På kustlandet synes mannens helgdagsdrägt fordom bestått
af en lång tröja, af blått eller svartbrunt vadmal, likadana knäbyxor med
ailfverspännen, ljusblå strumpor och långskaftade stöflar, en randig ylleväst,
en brokig halsduk och en svart hatt med breda bård. På Ealms tid voro
qvinnorna i Vette härad och förmodligen äfven på andra ställen om
helg-dagame klädda i kjortlar och tröjor af helst röd, ibland grön och blå färg.
Somliga hade utanpå tröjorna röda lifstycken, utsydda på bröstet med gula
rosor, och på ryggen, frän lifstyckets midt till nedra - kanten, prydda med
fyra tvärfingersbreda gula lister. Till denna brokiga drägt, som fullbordades
med en hvit, stärkt mössa af fint linne och ett förkläde af samma slag,
skola ock, enligt berättelse, hört skor. med höga, färgade klackar och
silfver-spännen, samt röda eller blå strumpor med insatta färgade sidenkilar."
Om man från Göteborg följer vägen, som går norrut på östra sidan om
Götaelf, anländer man efter ett par timmars färd till den lilla staden Kongelf,
*) Botrailäni hiitorit och beskrifniog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
