Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tida förvärfskällor, bevisas af dennas läggande långt upp på land, då godt
utrymme eljest fanns på stranden af Vettern. Staden uppehölls emellertid
uhder Brahes tid genom hans personliga donationer; men då dessa jämte
Visingsborgs grefskap indrögos vid reduktionen, syntes stadens tillväxt hämmad
för alltid, och ännu vid slutet af sistförflutna århundrade var Grenna nästan
mera by än stad. Borgarnes hustrur klädde sig i bindmössor, likaså deras
döttrar. De förra kallades madam och de senare jungfru. De suto vid sin
slända, i sin väfstol, vid sitt sybord, sin knyppeldyna, eller sysslade i kök
och visthusbod, och så hela veckan igenom. Döttrarnes täflan i lyx var att
kunnä om söndagarne framträda med den vackraste af dem sjelfva till
verkade klädningen. Endast rådmännens* prestens och borgmästarens hustrur
hedrades med benämningen fru; men buro det oaktadt sina hvita uppsatta
mössor och skiljde sig i det yttre föga från de andra borgarhustrurna» Det
nya seklet blef likväl en vändpunkt i stadens allmänna lif. Visserligen har
den icke tagit några jättesteg framåt, men har dock ett helt annatutseende
än förut, hvartill öppnandet af Göta kanal och anläggandet af en beqväm
hamn vid Vettern icke oväsentligt bidragit
Vägen, som ungefär en qvarts mil går utmed den höga bergsträckningen
vid hvilken Grenna ligger, kröker sig derefter något åt öster med långa och
höga backar, på hvilka man uppkommer på sjelfva åsen, öfver hvars
berghällar Per Brahe lät anlägga en väg till sitt här belägna lustslott Brahéhus.
Enligt E. Dahlbergs teckning har slottet varit en fyrkantig bygnad med
bottenvåning, två mellanvåningar och öfverst en halfvåning med takfa.ll åt
alla sidor och å midten en lanterna omgifven af en altan. På norra sidan
motsvarades denna hufvudbygnad af ivenne fyrkantiga hörntorn, förenade
båda sinsemellan och med bygningen medelst höga sträckmurar, genom hvilka
stora portar ledde in till borggården. Det hela var, så vida man får döma
af den snillrike, ej sällan poetiserande konstnärens teckning, utfördt i
praktfull renässansstil. Vid en vådeid, som i böljan af 1700-talet lade den
närliggande Uppgrenna by i aska, antändes äfven Brahéhus slott odi nedbrann
i grund, sedan det stått föga mer än ett halft århundrade.
En mil från Grenna ligger Visingsö, Vetterns största ö och fordom
medelpunkten i Braheska grefskapét. ön, som sträcker sig från syd-sydvest
till nord-nordost, med en längd af halfannan och en bredd af något öfver
en fjerdedels mil, kan betraktas såsom ett bergfritt, skoglöst högland, som
från alla sidor sluttar jämnt mot sjön, i hvilken den branta stranden stupar
likt en -tvärbrant jordvall af tre till fem meters höjd. Hvad som genast
öfverraskar vid en vandring -utåt ön, är den förvånande mängden af
graf-kullar och stenvårdar, af hvilka landet är liksom öfversålladt. Flera fynd
h&fva blifvit gjorda i de högar, som blifvit öppnade; och man har af de
talrika forngrafvarne velat sluta till, antingen att Visingsö i de äldsta
tiderna varit ovanligt starkt befolkad, eller att ön varit upplåten till
gemensam begrafhingsplats för invånarne på angränsande fastland i öster och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
