Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En knapp half nm vester om anås ligger den gamla Gvmlösa kyrka,
för sin ansenlighet, sin rena rundbågsstil och det fullkomligt säkert bända
bygnadsåret en af de märkvärdigaste i Skåne och förtjent åf hvaije
bonat-forskares uppmärksamhet. Gumlösa kyrka anlades i slutet af 1180-talet af
Trugotus Kettilsson och invigdes den 26 Oktober 1191 till Kristi, jungfru
Marias, apostlarne Pauli och Mathæi samt alla helgons ära. Nordens
primas, ärkebiskopen i Lun,d, den ryktbare Absalon hade qjelf begifyjt äg
uppåt Göinge för att inviga den nya helgedomen. - Ärkebiskop Erik i
Trondhjem, som genom sina tvister med konung Sverre i Norge bliftit
nödsakad att lemna sitt hemland och vid denna tid befann sig hos Absalon,
medförde till invigningen och var assistent jämte biskopen i Vexiö, Stenar.
Den fromme grundläggaren hade från alla håll samlat reliker, hvilka
nedlades i en blyask och insattes i altaret. Å ena kyrkoväggen lät han
insätta en på pergament skrifven förteckning öfver dessa dyrbara skatter.
Denna förteckning, som betäcktes af en glasruta, blef 1669 af församlingens
kyrkoherde borttagen och relikerna undanskaffade, men pergamentsskriftens
innehåll målades på en trätafia, som ännu finnes qvar och hvaraf man vet,
att bland dessa reliker funnits bitar af Kristi kors, af stenen, på hvilken
korset stod, af Kristi graf, af stenen för grafvens dörr, af fatet, på hvilket
Frälsaren åt den sista måltiden, stycken af Marias och Johannes Döparens
kläder, af apostelen Petri hufvudskål och af apostelen Andreas’ tofflor, stråa
af Marias hår samt Petri och Andreæ skägg, bitar af det ljus, som Gpd
sjelf skall hafva upptändt, med mycket mera. — Nära intill kyrkan ligger
Sinclairsholms välbygda herresäte. Odlade fält och grönskande ängar
om-gifva gården på alla sidor och erbjuda de mest leende utsigter, som vid
horisonten begränsas af vackra ek- och bokskogar. Sydvest om gården
reser sig den med hög skog bevuxna Helleberga backe, i hvars inre trollen
enligt folktron tillbringa sitt olyckliga lif, under det om sommaraftnarna
traktens ungdom vid tonerna af byspelmannens fiol, lustigt svänger om på
kullens topp i de väldiga bökarnes skugga.
Halfannan mil vester om Sinclairsholm ligger vid vestra’ stambanan
den ansenliga Hessleholms station och något i sydvest derifrån den- vackra
skogomkransade Mnjasjön. Vi befinna oss här i hjertat af den gamla
Snapphanebygden och oräkneliga äro de sägner, som i dessa -trakter
fbrt-lefva från dessa våldets och orons tider. I Augusti 1677 anfÖUo Snapp*
hanarna Hofdala sätesgård, belägen vid* sydligaste ändan af Finjasjön. Under
mer än ett dygn försvarades gården af egaren Jöns Michaelsson, sedermera
adlad under namnet Ehrenborg. Till sist lyckades det Snapphanarne att
öfverstiga grafven på norra sidan, der försvarsverken voro svagast, hvarpå
de -öfversvämmade gården och utplundrade densamma. Endast ett fast
stentorn, som ännu står qvar, kunde icke intagas. Jöns Michaelsson, som
under Btriden blifvit afskuren från detta skyddsvärn, skyndade ned till sjön,
och kastade sig i en båt. Då han stötte från land såg han huru lågorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
