Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bildels både revisorer och redogörare inledde i en sådan laoyrint, att denne
senare åndtligen, efter många fåfänga ansträngningar, fann sig föranlåten
af-bryta hela råkningsbestyret ungefär så här: “det vete icke f-n hor vi sitta
här och räkna, men det är på min själ visst och sant, att jag har betalt
nt sextiofem daler och några styfver; men styfverna dem ger jag en god
dag.“ — “Nå, efter du svär, bror“ — svarade revisorerna och fattade med
glädje i tråden för att ledas ur labyrinten — "“så skrifva vi upp det“, ’
hvarpå de ritade på bordet hvar och en med sitt kritstycke en sexa, en
nolla och en femma — 605; ty så skrefs af bönderna och en stor del af
skånska adeln sextiofem på den tiden. Då hnfvudsumman var gifven,
började en hvar att uträkna på sina fingrar hvad han skulle betala; men
mången betalte dock på höft. Penningarne lades på bordet och åldermannen
uttog sina sextiofem daler. Hvad
som händelsevis genom
missräkning blef öfver lades åsido och
användes, heldre än att man
skulle invefva sig i nya
räknings-bekymmer, till allmänt bästa.
Sedan åldermannen redogjort för
utgjftefna och fått dem betäckta,
böljade redogörelsen för
inkomsterna. Dessa bestodo särdeles
i de bötér, som erlades enligt
insk&mingarae i knäflingame. Då
dessa skulle fördelas på byn,
blefvo gubbarne sällan ense om
fördelningsgrunderna, hvarföre
- -v"-
det merändels alltid beslöts,- att 772. skluk gam rot med klat. (Fr&a Bara barad.)
taga en genväg och supa upp
alltsammans. Sedan detta beslut blifvit verkstäldt, åtskildes laget och der.
aftrådande åldermannen lemuade bytrumman till den tillträdande, som i en
tågstump slängde denna sin utmärkelse på ryggen och gick.“
“Äfven gummorna i byn hade vid denna tiden årligen en lustig dag,
då de, åtföljda endast af åldermannen, gingo så kallad “Gåsagång". –––––
Alla byns gäss gingo i en flock på fäladen hela sommaren och på de
upp-gifna vångarne sedan inbergningen af all säd för sig gått. För att kunna,
åtskilja dem hade hvaije nummer i byn sitt särskilda gåsmärke. JBn hade
en inskärning i gåsens venstra, en annan i dess högra fot, en tredje två.
inskärningar i hvardera fötterna 0. s. v. När höstbetet upphörde att
anlitas och gässen skulle insättas på stigan, samlades på en bestämd, dag
alla gummorna i byn och gingo från gård till gård och från hus till hus,
för att hesigtiga alla gäss och se till, att enhvar hade sina och endast
sina. Denna’ kringvandring kallades “gåaagång“. Den, som hört hvad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
