Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en- mil» l&ngd ligga hopade på hvarandra uti en »ammanhängande
bergs-sträckning längsefter Gafteån och Qoflefjården, samt synas utgöra hasen
till de holmar och skär, som. ligga utanför inloppet till Gefle. Kalksten
finnes ock i samma trakter; vid Storsjön i test klyft, men i Gefleskären i
lösa block. Lhnön strax utanför inloppet till Gefle, med flera smärte skär,
består nästan helt och hållet af öfvergångskalksten.
Det största af Gestriklands vattendrag är DeMfven, som går genom
en del af Öster-Femebo och Bedesmda aochnar, hvarefter hon utbreder-8%
till tvenne vidsträckta fjärdar eller bassiner, förenade genom de forsar, som
drifva verken vid Gysinge bruk. I Gestrikland ligger denna flod ganska
högt och först vid Söderfot* böljar dess egentliga stupning mot hafvet,
hvilken sedan pågår genom oupphörliga forsar och fall, af hvilka det vid
Elfkarleby är på en gång det sista och det präktigaste.
Liksom Gestrikland genom sin naturbeskaffenhet bildar en öfvergång
mellan Uplands slättbygd och det norrländska berglandet, så utgör Geetriken
till sitt-skaplynne och väsen en öfvergångslänk mellan slättbons tunga, men
jämna lynne och den kraftkänsla, mod och hurtighet, Bom utmärka
invft-narne i landets nordliga och beigigä trakter. För öfrigt röjer mg i
hemseder, folkspråk och klädedrägt i allmänhet hos invånarne i Gestrikland en
tydlig förvandtskap med närliggande provinser, ehuruvät hvatje socken i
detta hänseende företer från hvarandra väsendtligen skiljaktiga karaktersdrag.
I Hedesunda märker man alltför väl granskapet med Upland, i Fernebe
med Vestmanland, i Thorsåker och Ofvansjö med Bergslagen, och i Ugglebo
och Hamrånge med Helsingland.
Utom de ursprungliga invånarne utgöres Gestriklands befolkning till en
liten del af Finnar, hvilka bebo de aflägsnare och oländigare delarne af
TJgglébo (“Finriskogarne“) utmed och på ömse sidor om gränsen tiH
Hälsingland. Dessa Finnars lefnadssätt har fordom varit enahanda med det
lands, från hvilket de utgått; men nu bar méd qjelfva språket, sem ännu
för fyratio år tillbaka talades af en och annan bland de äldre och numera
endast lefver i vissa lokala benämningar, deras nationalitet *»«**«■ helt och
hållet försvunnit, så att skilnaden mellan dem och deras svenska grannar
knappast är märkbar. Det fordom vänliga boningssättet i pörteq är för
längesedan aflagdt och de bestå sig allmänt med rymliga och stundom vackra
hus, liksom Gestriklands öfriga befolkning. I deras mörka HbwwU och
kortare växt kan dock ett vandt öga temligen lätt spåra deras främmande
ursprung.
Innu en lång stund efter det man lemnat Elfkarleby bakom mg höres
det åsklika dånet af de brusande vattenfallen. Yid Hamås bruk, ej låagt
från Ddelfvens utlopp i Bottenhafvet, passerar man gränsen till Gestrikland,
hvars nordiskt egendomliga natur kommer den resande till möte redaa vid
Dalelfven. Från Härnäs till Gefle är föga mer än en mil, men l«iy» i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
