Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af de strömmar, som tillhöra Helsingland, och som räknas såsom en af
rikets hnfvudfloder. uppkommer vid foten af det s. k. Skarffjållet i
Herje-dalen vid norska gränsen, rinner i sydostlig riktning genom Helsingland och
utfaller i hafvet något mer än en mil söder om Söderhamn. Under loppet
utvidgar den sig på åtskilliga ställen till rymligare bassiner eller sjöar,
som likväl i jämförelse med vattenmassan icke äro sårdeles betydliga. De
bära namnen: Örsjön, Varpen, hvari Voxnaelfven utfaller, Bergviken, som
är störst, och slutligen Marman. Kommunikationen på denna elf är på
flera ställen afbruten af höga och strida vattenfall, af hvilka Laforsen i
Fårila är det betydligaste och märkvärdigast derigenom, att under sjelfva
fallet år en rymlig grotta, hvars främre vägg utgöres af sjelfva kaskaden.
3) DeTl-vattnen. Flera strömmar, hvaribland Svågaelf, som begynner i
Medelpad, är den
största, utgjuta sitt
vatten i tvenne större
reservoarer, Södra
och Norra Dellen,
hvilka åter hafvasitt
utlopp i en å, som
rinner genom
socken och i
ånger delar
tvenne grenar,
hvilka den ena
i hafvet vid
Igge-sunds järnbruk och
den andra en half mil
nordligare i Idenors
socken. 4) Bergsjövattnen, som uppkomma på gränsen till Medelpad och
vid Ströms bruk utfalla i hafvet.
Helsingen skiljer sig från Gestriken genom mera liflighet och
rättframhet; men detta drag, som hos ungdomen, åtminstone i vissa socknar, urartar
till öfvermod och trots, förändrar sig vid en mognare ålder till
hederskänsla och medvetande af eget värde, som i förening med gästfrihet och
redbarhet äro medfödda dygder hos Helsinglands a.llmoge. Den gamla
redligheten anse3 likväl ha tagit någon skada i de socknar, från hvilka
allmogen företager handelsresor till Stockholm och andra orter, hvilka
handelsfärder, så fördelaktiga de än må vara i ekonomiskt afseende och ehuru de
onekligen bidragit att gifva befolkningen en viss yttre hyfsning, likväl ingifvit
dem smak för främmande behof, som hota att förderfva den enkelhet i
seder, som utgör såväl denna allmoges som den öfriga Helsingbefolkningons
rätta karakteristik. Hufvudsakliga ändamålet med Helsingens långresor år
303. Heliingar från Jcrfio looken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
