Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D& språket i dessa rim hänvisar p& en långt senare tid, så är tydligt,
att sägnen om stenen i grönan dal är af mycket yngre ursprung. Stenen
har för öfrigt flera gånger varit omkullfallen och åter blifvit upprest, bland
annat af frih. Daniel Tilas, som under sin resa i Jämtland 1742 fann
stenen ligga kullfallen och, innan den på hans föranstaltande ånyo restes,
i den lät inhugga sitt vapen.
Folkets lynne är något olika i landets norra och södra delar.
Syd-jämten, anspråkslös, godlynt och välvillig, har liksom Herjedalingen något
allvarligt i sitt lynne, som lätt förklaras af den natur, som omger honom,
d& deremot i norra Jämtland handeln med Norge inverkat dels på
välmågan, dels på folklynnet, hvilket har mycket .tycke med gränsbons på
andra sidan fjällen. I allmänhet är Jämtlänningen förslagen, begärlig efter
vinning och särdeles driftig, om också icke alltid så nogräknad, när det
gäller att förtjena penningar. Han värderar högt ett oberoende Kf och
vet ganska väl att försvara det, sedan han en gång vunnit detsamma.
Men om han Bålunda är skicklig affärsman, Bå står han i hustflit och slöjder
efter allmogen i Helsingland och Ångermanland. Hans hus äro i
allmänhet icke så väl bygda och hopfogade, som det stränga klimatet -synes
fordra, ett fel, som man dock måste påbörda hela Norrlands befolkning.
Ännu för en mansålder sedan hade Jämtlänningen en egen landskapsdrägt,
hvilken nu lemnat rum för en måhända för högt uppdrifven lyx t kläder,
hvilket äfven i viss mån är förhållandet med allmogens hela lefhadssätt, så
att mångenstädes den gamla tarfligheten efterträdts af öfverflöd. En orsak
dcrtill torde man få söka uti de stora inkomstkällor, som befolkningen bar
i handeln med Norge, hvilken år efter år blir mer och mer liflig, och vid
hvilken Jämten alltid är en mellanhand, samt i de rika arbetsförtjenster,
som skogsrörelsen framkallat inom en stor del af provinsen. Lägger man
härtill den bördiga och icke allenast till boskapsskötsel utan äfven till
sädes-produktion lämpade mark, Bom i synnerhet StorRjöns stränder hafva att
erbjuda, så torde fä af Sveriges provinser kunna mäta sig med denna i
förmåga att väl föda en befolkning, som är företagsam och arbetsam. Sedu
nu järnvägen mellan Sundsvall och Trondhjem kommit till stånd, skall
Jämtlänningen säkert upphöra med handeln och i stället nedlägga sitt arbete på
jorden, hvilken snart skall Bkänka honom en rik ersättning för den alltid
osäkra handelsinkomsten, i förökad afkastning framkallad genom tidsenlig
skötsel och odlingarnes utvidgning. Jämtlänningen skall då,- i stället för
att sälja hästar, boskap och fisk, bland annat komma att afyttra stora
qvantiteter af ladugårdsprodukter. Gästfriheten torde i ingen del af våra
norra landskap öfvas i högre grad än i Jämtland, ehnru man visst ide
kan säga, att denua aktningsvärda dygd är obekant eller främmande för
någon del af Norrland..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
