Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Könscellerna. Äggmognaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖNSCELLERNA. ÄGGMOGNADEN 15
Äggcellen. Om man betraktar äggstocken från ett
friskt könsmoget däggdjur, finner man invid organets yta,
ofta höjande sig över densamma, en eller flera klara blåsor
av växlande storlek. Hos kvinnan kunna de nå omkring
en ärtas omfång. Dessa blåsor upptäcktes på 1600-talet
av den holländske anatomen R. de Graaf och kallas efter
honom Graafska blåsor eller Graafska folliklar. En
sådan blåsa är emellertid ej, som dess upptäckare trodde,
ägget självt, men den innesluter ägget. Detta sitter
inbäddat i en förtjockning av den cellbeklädnad, som täcker
insidan av blåsans vägg (fig. 4). Sticker man hål på blåsan,
lösryckes ofta ägget jämte närmast omgivande follikelceller
och medföljer den tunnflytande vätska, som framsprutar
ur densamma.
Follikelns
hålighet
Förtjockning av
cellbeklädnaden
2Z- j omslutande
ägget
—— ägget
Fig. 4.
Snitt genom den mogna Graafska blåsan från äggstock av svin. 50 ggrs
förstoring. (Efter Böhm och v. Davidoff.)
Människoägget (fig. 5) är, då det nått sin fulla
utveckling inom äggstocken, en för blotta ögat nätt och
jämnt synlig sfärisk cell av 0,2 mm:s diameter. Det är
omslutet av ett relativt tjockt, av fina porkanaler genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
