Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Fostrets anläggning. Fosterhinnorna och fosterbihangen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 NÅGRA HUVUDDRAG AV FOSTERUTVECKLINGEN
en från början helt smal och springformig, sedan vidare
hålighet uppdelas den i två blad. Haåligheten är
anläggningen till de stora kroppshålorna, lung- och
hjärtsäckshålorna samt bukhålan. Av de båda bladen ingår det
yttre i bildandet av den yttre kroppsväggen, den inre i
bildandet av tarmväggen. De betecknas därför i
fortsättningen såsom kroppsväggs- resp. tarmväggslamellen av
mellersta fruktbladet. Från mellersta fruktbladet utgår
även bildningen av urin- och könsapparatens väsentligare
delar samt kärlsystemet. I främre delen av fosterfläcken
uppträder inom tarmväggslamellen ett rör å var sida; detta
pariga rör är första utkastet till hjärtat (fig. 11, 12 och
14). Vid den vikningsprocess, som betingar fostrets
uppkomst (se nedan), mötas rören från båda sidor i
medellinjen och sammansmälta till ett enda, den opariga
anläggningen till hjärtat. Äntligen framgår ur nästan hela det
mellersta fruktbladets område celler, vilka växa icke
blott mellan utan även in i kroppens övriga organ
och så bilda stommen eller stödjevåvnaden i kroppen,
i det de förnämligast omvandlas till bindväv, brosk
eller ben.
I det inre fruktbladets nivå har redan före
medullarskivans uppträdande i medellinjen en cellstrimma avskilts;
den bildar ryggsträngen (fig. 13) och är sålunda en första
antydan till ryggrad.*
I övrigt sammanhänga de tidigaste förändringarna i
det inre fruktbladet nära med de veckningsprocesser, vilka
betinga yttre kroppsformens utbildning och fosterhinnornas
uppkomst. De framställas därför ock fördelaktigast i
sammanhang med dem.
* Ryggsträngen blir hos däggdjuren aldrig fullt utbildad och
försvinner redan under fosterutvecklingen till största delen. Hos
lägre ryggradsdjur når den en vida högre utveckling. Hos
lancettfisken är den sålunda den enda ryggrad, som över huvud här
bildas. Hos nejonögat m. fl. fiskar kvarstår den även hela livet
igenom, bildande en voluminös, av kotornas brosk omsluten stav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
