Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Fostrets anläggning. Fosterhinnorna och fosterbihangen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOSTRETS ANLÄGGNING. FOSTERHINNORNA OCH -BIHANGEN 27
ning bliver också detta veck, amniosvecket, högre. Det
är i llkhet med gränsrännan kraftigast utvecklat vid
huvudändan av fostret, där det snart kommer att
kapuschonglikt skjuta sig över och täcka huvudet bildande den s. k.
huvudkappan. På samma sätt bildas även ett
halvmånformigt, svanstappen täckande veck, svanskappan (fig. 15
och 16); senare uppträda även sidoveck, sidokapporna.
Tillsammans bilda alla dessa »kappor» ett ringformigt
veck, som från alla sidor väller över fostrets övre eller
ryggsida. Här mötas de och sammanväxa. I nära
anslutning till denna sammanväxning följer en avsnöring,
varigenom veckets inre hälfter komma att inbördes
sammanhänga, bildande en fostret omslutande säck —
vattenhinnan, amnion, som fastvuxen längs navelsträngen
fortsätter sig till hudnaveln.
De yttre hälfterna av amniosvecken komma att
likaledes sammanhänga och bilda så ett amniossäcken
omslutande rymligare hylle, åderhinnan, korion. På dess
utsida bildas talrika förgrenade franslika utskott. Vid dess
insida åter fastväxer den ur fostret utväxande
allantoisblåsan, såsom vi sett ursprungligen bildad såsom en
utbuktning från tarmen. De i allantois’ vägg förlöpande
navelkärlen inväxa efter föreningen mellan allantois och
korion i sistnämnda hinna, utbreda sig där och intränga
med kärlslingor i dess fransar. Om dessa fransars
förhåällande till livmoderns slemhinna skall i nästa kapitel talas.*
Några allmänna grundlagar vid utvecklingen.
Kroppscellernas egenart. Överblickar man förloppet
vid såväl fostrets och fosterhinnornas anläggning som vid
organbildningen i fostrets inre, sådana dessa processer här
i största knapphet skisserats, faller det lätt i ögonen,
* Då den yttre kroppsformen, kroppens inre organ och
fosterhinnorna i mycket bildas på likartat sätt hos fåglarna som hos
däggdjuren, erbjuder t. ex. det i ruvning varande hönsägget härvid
ett lätt tillgängligt intressant studieobjekt. Praktiska anvisningar
för dylikt studium lämnas i Verd. småskr. n:r 167.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>