Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Om människoäggets utveckling; dess förhållande till livmodern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 NÅGRA HUVUDDRAG AV FOSTERUTVECKLINGEN
38. Oom människoäggets utveckling; dess
förhållande till livmodern.
De yngsta normala mänskliga ägg man känner
äro sannolikt från 12—15 dygnet.* Ägget har då en
ungefärlig genomskärning av 3—5 mm. Det befinner sig
ej fritt, utan är omslutet av en foster- eller fruktkapsel,
bildad av livmoderns slemhinna. Hur denna fosterkapsel
kommer till stånd och vad som föregått dess bildande,
därom kunna vi blott genom jämförelse med motsvarande
förhållanden hos andra däggdjur bilda oss en föreställning.
Man antager sålunda, att människoägget, under sin
passage genom äggledaren, undergår befruktning och klyvning
samt möjligen såsom en groddskiveblåsa inkommer i
livmodern. Det finner här slemhinnan uppluckrad och svälld,
dess körtlar utvidgade, förändringar, som redan under
regleringsperioden blivit inledda. I någon av de härigenom
betingade ojämnheterna på slemhinnans yta kommer ägget
att fastna. Vanligen ligger fästestället någonstädes i
närheten av den flaskformiga livmoderns botten, ej långt från
äggledarens där varande mynning (jfr fig. 17).
Till senaste tid har man i allmänhet antagit, att
fosterkapseln skulle bildas, i det att från slemhinnans insida
ett veck vallformigt höjde sig kring ägget och efter hand
tillväxte i höjd, tills det slutligen omfattade även äggets
mot livmoderns hålighet vettande yta.
På sista tiden hava emellertid flera erfarenheter
gjorts, som peka hän på, att ägget sannolikt ej lägger sig
blott intill slemhinneytan, utan (möjligen genom direkt
verksamhet från klyvningscellernas sida) tränger på djupet
* Ett och annat ägg är beskrivet i litteraturen, där man ansett
sig kunna sätta åldern vida yngre, t. o m. till mitten av 1:a
havandeskapsveckan. Då dessa ägg emellertid i huvudsak visat samma
byggnad som de från andra veckan, som ovan skildrats, synes denna
uppfattning dock lämna rum för berättigade tvivelsmål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
