Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Om människoäggets utveckling; dess förhållande till livmodern - 4. Avslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AVSLUTNING 43
djur, saknas den (se nedan). Hos ingen är denna
sammanväxning innerligare än hos människan.
Moderkakans yttre gestaltning växlar hos olika djur.
Hos en del, såsom aporna, flädermössen, gnagarna, har
den ungefär samma skivlika tallriksform som hos
människan. Hos andra, såsom hos rovdjuren, bildar den ett
bälte runt ägget — är gördelformig. Hos ännu andra,
nötkreaturen, förekommer ett antal rundade småplacentor
på tämligen regelbundna avstånd längs äggets hela
omkrets o. s. v.
4. Avslutning.
Individens utvecklingshistoria belyser även
släktets; den biogenetiska grundregeln. Till sist må med
ett par ord här framhållas, hurusom åtskilliga av de fakta,
som här ovan vidrörts, synas äga betydelse även för
frågan om släktets utveckling.
Så t. ex. förekomma både hos reptilier och fåglar
motsvarigheter till de fosterhyllen och -bihang, som
tillkomma däggdjursfostret. De framgå hos dessa djur genom
liknande vikningar av fruktbladen, som ovan skildrats
angående kaninens. Hos de gulerika reptilie- och
fågeläggen betingas emellertid påtagligen flertalet av dessa
veckningar ytterst av näringsgulans förekomst. Ehuru
någon sådan icke finnes i det gulefattiga däggdjursägget,
utvecklas detta icke desto mindre ej efter den enklare
typ, som återfinnes hos vissa ryggradslösa djurs och hos
lancettfiskens ungefär lika byggda ägg, där ägget utan
att bilda bihang eller hyllen mer direkt omgestaltas till
ett foster eller en larv. Och ett liknande
utvecklingsförlopp äger dock rum även hos ägg, vilka i likhet med
amfibiernas är vida gulerikare än däggdjursäggetl Man
har sökt förklaringen till detta förhållande i antagandet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
