Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att på någon viss samhällets utvecklingsgrad, som
ut-märkes genom arbetsdelning och privata producenter,
antaga arbetsprodukterna den egendomliga formen af varor.
Vi hafva här ofvan sett, att det finnes
samhällstillstånd, där arbetets produkter ej blifva varor,
nämligen i tider då mänskligheten ännu gick i barnskorna
och ännu var ociviliserad, likasom äfven i nyare tiden
t. ex. hos de gammalindiska familjekommunerna och
Amerikas indianer. Producerandet af det för samtliga
medlemmar nödvändiga lifsuppehället sker planmässigt.
Af den till buds stående totalarbetskraften användas
behofvet motsvarande mängder i och för producerandet
af skilda bruksföremål. Det samhälleliga arbetets
resultat fördelas på häfdvunnet sätt mellan alla. Hela
produktionsapparaten är enkel och genomskinlig.
En patriarkalisk bondefamilj framställer en liknande,
i sig afslutad produktionsorganism, hvari emellertid en
viss arbetsdelning förefinnes. Allt efter köns- och
åldersskilnad blifva medlemmarne satta till de skilda
funktionerna i arbetet, hvilket är riktadt på det för
familjens egna behof nödvändiga. Ej heller här äro
arbetsprodukterna varor. De olika slagen af arbete
såsom åkerbruk, boskapsskötsel, spinnande, väfvande
o. s. v. gälla endast såsom familjearbetets särskilda
samhälliga funktioner.
Tänka vi oss så till sist ett samhälle, som är
grundadt på egendomsgemenskap beträffande alla
produktionsmedel. Det samhälleliga totalbehofvet låter
sig här fastställa i öfverensstämmelse med erfarenheten,
både behofvet af direkta bruksartiklar och af föremål,
som tjena till fortsatt produktion. Då arbetets
produktivitet samt totalbehofvet äro gifna, så vet samhället,
i hvilket omfång det måste fördela den likaledes gifna
arbetskraften på de skilda produktionsgrenarna. Arbetets
produkter skulle här lika litet vara varor som i de
förra exemplen. Arbetetstiden toges blott med i
räkningen i och för reglerandet af sjelfva produktionen;
om tillika såsom måttstock för fördelningen, det är
oväsentligt och beror lättbegripligt på yttre omständigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
