Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vers 6. ”Eldaren, som kastar kolen under
ångpannan, hvad vet han om fabrikens uppgift och resultat?”
Vers 7. ”Fabriksegarens tankearbete är skaparen
af värdet och mervärdet”.
Och Mehring*) sjunger äfven på samma melodi:
”Ty arbetets ändamål bestämmer arbetsgifvaren ensam;
han är sålunda i ordets egentliga bemärkelse värdets
skapare; och ej blott enligt all laglig rätt, utan ock
enligt all naturlig rätt tillkommer honom allt det, som
han och han ensam har skapat”.
Och så ännu en strof ur det ode, som Schäffle
kväder: ”Kapitalisten är ingen blodsugare utan någon
social-ekonomisk förtjänst, han beräknar på ett ytterst
verksamt sätt icke blott det minsta kostnadsvärdet, utan
äfven och särskildt det, hvarom lönarbetaren icke alls
bekymrar sig, nämligen bruksvärdet, och därmed det
verkliga behofvets tillfredsställande”.
Hvilka under af allvetenhet, dessa kapitalister!
Hvilka jättetankar måste de icke bära på inom sina
tänkarepannor! Man föreställe sig endast, huru de från
sina kontor och villor skåda in i alla länders hjärtan
och läsa på folkens pannor deras behof. Hvilket
tankearbete! Men, skall man kanske fråga, hvarifrån kommer
då hungersnöden, svindlarekracherna, öfverproduktionens
permanent vordna kriser? Redan Voltaire har sagt:
”Det är det sanna geniets privilegium att ostraffadt
begå stora fel!”
Men hvarför allt detta väsen? Jo, man vill bevisa
kapitalistvinstens rättmätighet. Härvid hämnar sig
nationalekonomernas ofvan berörda illusion, att
socialismen härledde kapitalvinstens orättmätighet ur
värdeteorien, i det de nu måste gripa till de löjligaste påståenden.
Schäffle anser, att ”värdets inre karaktär” (den som
kapitalisterna gifva varorna) ”gör det ekonomiska
förnuftet till ekonomiens regulator”. Låtom oss något
närmare betrakta ”ekonomiens regulator” och ”det
ekonomiska förnuftet”.
*) Mehring: “Die deutsche Sozialdemokratie“. Bremen 1879.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
