Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanförd med hela den borgerliga lagen, civila och
kriminella, uti en och samma lagbok. Lagen var för
den tidens svenskar i grunden en liksom själfva
rättsordningen. Den utmärker sig vidare för sin
sträfvan efter fullständighet och system. Uti särskilda
kapitel (balkar) stadgas såväl om ståndsförhållandena som
om den egentliga författningen i dess olika moment,
konungen och folket samt rådet, därvid rätt utförligt
beskrifvande dessas ömsesidiga rättigheter och
skyldigheter. Äfven lagstiftning och beskattning
omnämnas i korthet. Med ett ord, det är hela det medeltida
statsväsendet, som här ligger inför oss fullständigt
kodifieradt.
Denna urkund, innehållande Sveriges första
utförligt stadgade författning, förblef trots mångahanda
senare tillkomna nyheter landets egentliga grundlag
ända till slutet af sjuttonde seklet. Sådana nyheter
voro under medeltiden de hvarje konung aftvungna
handfästningarna, senare (från 1544) de s. k.
arfföreningarna, hvarigenom kronans ärftlighet inom de
hvarann följande konungahusen bestämdes; vidare
Gustaf Adolfs riksdagsordning af 1617, den s. k.
regeringsformen af 1634, som ger en ny organisation af
riksstyrelsen, additamentet därtill af 1660; slutligen de
vid olika tillfällen (1569, 1612 o. s. v.) meddelade
ståndsprivilegierna. Åtskilliga af dessa nya lagar och
öfverenskommelser supplerade, efter tidens kraf, landslagens
konungabalk (författningen); andra, såsom arfföreningarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
