Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt åtnjuter inkomsterna af kronogodset, Uppsala öd,
äfvensom vissa böter. I stiftande af allmän lag har han
ingen del, endast för sina ämbets- och tjänstemän
gifver han lag samt förvaltar skatterna och kronogodset
efter eget skön, dock utan rätt att afhända eller
förminska det senare. Folket å sin sida eller rättare
folken i hvar sitt land stifta och ändra den allmänna
lagen utan konungens deltagande under ledning af sina
förtroendemän, lagmännen, samt förvalta genom
dem och de för mindre områden likaså valda
häradshöfdingarne och domarne rättskipningen, dock en
hvar obetaget, synes det, att »gå till kungs» för att
af honom få dom. I öfrigt var folket skyldigt att
utgöra de lagbestämda skatterna, samt följa konungens
uppbåd till krig. För den allmänna friden sörjde båda,
konung och folk gemensamt, ehuru tidigt nog den
först nämnde fick som sin särskilda uppgift att vaka
däröfver.
Det karakteristiska för denna författning är, att
konung och folk framstå som två kontraherande parter
samt att hvardera har sin noga utstakade krets af
rättigheter och skyldigheter. Två rättssubjekt, som sig
emellan dela statsmakten efter en öfver båda stående
lag — det är grunddraget uti denna författning. Och
lagen själf, som ordnar de ömsesidiga rättigheterna
och skyldigheterna eller med ett ord maktfördelningen,
kan endast efter fri öfverenskommelse mellan båda
parterna ändras. Man finner detta af den Allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
